Kuratorns roll i den rättspsykiatriska vården. En kvalitativ studie om det psykosociala arbetet med psykiskt störda lagöverträdare.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I Sverige får en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begår ett brott inte dömas till fängelse utan döms istället till rättspsykiatrisk vård. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper både i och utanför den rättspsykiatriska vården. Inom vården finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv på vårdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rättspsykiatriska vården genom att söka svar på frågorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll är i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i både den slutna rättspsykiatriska vården och på en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning, även annan relevant skriftlig information och litteratur används för att belysa studiens syfte. Kuratorns arbete beskrivs utifrån det som kännetecknar det psykosociala arbetet inom hälso- och sjukvården. Resultaten från studien visar att kuratorns arbete formas av de omgivande lagar och föreskrifter som styr verksamheten men att också annan lagstiftning spelar roll för hur arbetet utförs. Kuratorns erfarenhet och kompetens från det psykosociala området medverkar till att de kan skapa ett handlingsutrymme för sitt arbete trots alla lagar och rutiner. Arbetsuppgifterna formas också av patientens behov som tydliggörs när kuratorn gör sociala kartläggningar och utredningar men att den största delen av arbetet handlar om att arbeta med patientens professionella och ibland också det privata nätverket. I samarbetet med andra är kuratorn bland annat en länk mellan vården och de olika samarbetsparterna och kan också fungera som en informatör om patientgruppens behov och den rättspsykiatriska vårdens syfte. St...