Resumé
Corporate governance och vidhängande problematik har i princip existerat sedan bolagsformer som innebar en separation mellan kapital och makt började användas. I synnerhet har problemen vidhängt aktiebolagen som är den bolagsform som främst representerar den organisationsmodell där makten över kapitalet inte enbart tillkommer dess ägare utan även andra, av kapitalplacerarna utsedda, förvaltare. Denna s.k. principal agent-problematik har flera olika tänkbara lösningar. Uppsatsen behandlar dessa olika sätt att hantera corporate governance. Tyngdpunkten ligger dock på självregleringsmodeller med inriktning på s.k. corporate governance-koder.
Uppsatsen behandlar principal agent-problematiken samt uppkomsten av corporate governance och begreppets innebörd. Vidare tas i uppsatsen upp olika regleringstyper för aktiemarknadsbolag med en jämförelse mellan lagstiftning och självreglering. En redogörelse för självregleringsmodellen ges samt också en analys av eventuella fördelar med bolagsstyrningskoder och om sådana koder verkligen kan anses falla in under definitionen självreglering.
Uppkomsten av den här typen av koder skedde i Storbritannien och en framställning över orsaker och utveckling lämnas. Även inom EU har en utveckling av området för bolagsstyrning skett och en redogörelse för denna utveckling samt för, främst, EU-kommissionens visioner och insatser görs.
De allra flesta corporate governance-koder bygger på den s.k. comply or explain-princip som härstammar från Storbritannien. Principen har varit omdiskuterad och föremål för utredningar. I uppsatsen lämnas en redogörelse för innebörden av principen samt en beskrivning av olika sätt att tolka den. Vidare görs en analys av hur principen kan komma att utvecklas samt av eventuella sanktioner som kan följa på att bryta mot påbudet att ”följa eller förklara”.
Uppsatsen behandlar även utvecklingen och innebörden av den svenska koden för bolagsstyrning samt hur koden mottagits av den svenska kapitalmarknaden.
Det har, inte minst i Sverige, spekulerats en hel del i huruvida en kod av det här slaget kan medföra sanktioner för den händelse ett bolag bryter mot kodregler eller helt enkelt struntar i att tillämpa den utan att lämna förklaringar. I Sverige och den absoluta majoriteten av de länder som antagit en nationell kod är den knuten till börsregler med hjälp av comply or explain-principen. I uppsatsen görs en analys av huruvida det, åtminstone på sikt, är möjligt att tillgripa sa...
