Upptakten till vår studie var den artikelserie i Göteborgsposten 2005/2006 som trumpetade ut rubriker om det nya fenomenet bötning. Detta sades främst vara ett Göteborgsfenomen där ungdomar sysslade med utpressning, hot om våld etc. men bötning beskrevs samtidigt som ett utbrett problem bland ungdomar i hela landet och man menade i artiklarna vi granskat att nästan varannan ungdom kommit i kontakt med bötning. Resultatet var baserat på en studie från juridiska institutionen/Handels, Göteborg där två studenter genomfört en enkät på Lunarstorm där de fick runt 80 000 svar. Detta kändes inte rimligt tyckte vi utan bestämde oss för att studera om medias rapportering stämde överens med bilden som de som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Göteborg har. Vårt mål var att ta reda på vad bötning var för något, är detta verkligen ett nytt fenomen som media beskriver eller är det något som blivit uppförstorat?
Vad symboliserar bötning och hur kan man arbeta förebyggande mot ungdomskriminalitet?
Vi valde att använda oss av kvalitativ metod med 8 st intervjuer som huvudsaklig datainsamlingskälla. Viktiga begrepp är makt och maktlöshet, skola och inlärning samt mobbing, då vi dragit en parallell till begreppet mobbing som är snarlikt vad som sorteras in under begreppet bötning. Vi har granskat 18 st artiklar skrivna om bötning utifrån begreppet moralpanik där vi har valt att ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där vi använder oss av teorier från olika vetenskapsfält, kriminologisk teori, maskulinitetsteori, samhällsteori, mobbing och media. Detta för att vi vill belysa bötning från olika perspektiv och även kunna växla mellan samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå.
I resultat och analys har vi valt att genomgående använda oss av hermeneutisk metod där vi tolkar och söker förstå vårt empiriska material. Vi knyter an Bourdieus teori om hur klassamhället reproduceras och hur makt och maskulinitet är centrala begrepp när det gäller ungdomar i kriminalitet.
De professionellas bild av bötning har i vissa fall divergerat men de ger i stort sett samma bild av ungdomar och barn i utanförskap, som upplever maktlöshet och där kriminaliteten blir en alternativ karriärväg. Ungdomarna skapar sin egen subkultur där deras egna normer och värderingar blir viktigare än de av samhället satta. Makt inom den egna gruppen är viktig och man vill klättra i hierarkin. Genom att använda sig av våld och hot kan man snabbt skapa ett rykte om sig att vara farlig. Man uppnår status. Hur man skall kunna arbeta förebyggande har varit en av våra frågor och detta finns flera tänkbara sätt att angripa problemet enligt de professionella, ett sätt kan vara att stärka de utsatta grupperna, arbeta på en strukturell nivå, ett annat kan vara att gå in i den unges familj och arbeta på flera plan samtidigt, fritid, skola, hemma etc. Men skolan är också viktig och att resurser sätts in tidigt innan problemen blir för stora.
Bilden i media har varit både en tidningsanka och ett allvarligt problem då artiklarna i vissa fall...
