Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden.
Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A. Undersökningen, som var en kvalitativ enkätundersökning, gjordes vid två olika tillfällen i samband med lektionen. Vid båda tillfällen deltog 27 elever. Vid det första tillfället fick eleverna under ca 10 minuter skriftligt svara på frågan ”Vem är Gud?”. Vid det andra undersökningstillfället fick de se en bild om ondska och svara på frågan ”Vad tänker du när du ser den här bilden?” Under lektionen som följde behandlades teodicéproblemet och lektionen avslutades med att eleverna fick se bilden igen och svara på frågan ”Har du förändrat ditt sätt att tänka om bilden?”.
Resultatet av mina undersökningar visar att elevernas gudsbild kan innebära att Gud är påhittad, att Gud är i allt, att det finns flera definitioner av vem Gud är och att Gud har de klassiska attributen (allsmäktig, allvetande etc.). En stor del av eleverna, framför allt tjejer, ger dock ingen definition av vem Gud är. När det gäller reflektionen kring bilden om ondska och lidande visade det sig att eleverna främst reflekterar kring vad lidandet, som de ser i bilden, beror på. Majoriteten av de elever som reflekterar över orsaken till lidandet menar att det är vi, omvärlden och västvärlden som bär ansvaret. Därmed ser de ondskan och lidandet i b...
