Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett
nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag
visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika
journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av
material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av
klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama
ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det
skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med
hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt
dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har
medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om
nyhetsredaktionen.
Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland
för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få
chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i
produktionen. Kombinationen av praktisk erfarenhet, observation och
kopplingen till tidigare teorier och forskning har gett mig en god
metodologisk grund till att presentera och problematisera kring hur arbetet
på fältet går till. Detta har vidare gjort så att jag valt att inte skriva
alltför mycket om olika teoretiska begrepp som tillexempel vad sociologi är
för något eller skillnaden mellan forskning på makro- eller mikronivå utan
jag nöjer mig med att ge korta redogörelser.
Jag tycker att det är viktigare att knyta an till teorier om nyhetsmedia
och tidigare forskning om nyhetsredaktionen som använt sig av just
observation som metod. Det senare kallas för "newsroom studies" och man kan
alltså säga att min uppsats passar in under den kategorin där
nyhetsredaktionens vardag granskas för att få en större förståelse för hur
arbetet där går till.
Utifrån dessa observationsstudier har forskarna sedan skrivit teorier som
jag anser vara relevanta för denna uppsats men jag har hittills inte hittat
någon forskare som haft samma fokus som jag. Detta är något som jag anser
vara bra eftersom de resultat som den tidigare forskningen ger i grunden
handlar om samma vardag som jag granskat och mina resultat då kan knytas
ihop med deras och ge utökad förståelse för ett praktiskt moment som det
ofta är svårt att få grepp om och som jag inte hittat mycket skriftligt
material om.
Det är också förklarandet av detta praktiska moment som min uppsats till
största del handlar om, hur vi som nyhetsteam och videoreportrar använder
oss av journalistiska och fotografiska tekniker för att få fram det
nyhetsinslag vi vill.
Jag har valt att dela upp teknikerna just i journalistiska tekniker och
fotografiska tekniker för att sedan under dessa rubriker kategorisera dem
och ge dem namn efter hur de används enligt följande: Journalistiska
tekniker ? manipulation, påtryckning, förkortning och vinkling:
fotografiska tekniker ? regi, iscensättning och kameratekniker.
Vidare handlar uppsatsen om hur dessa tekniker används i producerandet av
varje nyhetsinslag men självklart till olika grader och med varierande
konsekvenser.
Men att teknikerna används ser jag inte som uppsatsens huvudresultat,
snarare handlar det om den komplexitet som omger TV-nyheternas vardag och
dess rutiner. Att dessa tekniker är en del av det som Mats Ekström och Stig
Arne Nohrstedt valt att kalla handlingsetik som innebär att nyhetsarbetet
präglas av en egen kultur där egna regler kring ideal och yrkesmoral har
utvecklats. Enkelt uttryckt menar jag att de tekniker vi använder oss av på
fältet och hur vi använder oss av dom är anpassade efter den nyhetskultur
som vidare bestämmer hur ett nyhetsinslag ska se ut och hur
nyhetssändningen ska se ut. Avslutningsvis menar jag att det viktigaste med
uppsatsen är att ge en utökad förståelse för nyhetsteamets och
videoreporterns praktik och hur TV nyheter borde ses mer som en produkt av
redaktionens gemensamma verklighet än en spegling av samhäll...
