Sensationskampen : en jämförelse mellan Expressens och Aftonbladets löpsedlar 1994 och 2004

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året.På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd.Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarn...