Filmrecension, Döden genom 1000 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Filmen startar på en kyrkogård, på kyrkogården står reportern Staffan Helmersson som håller i programmet. Han säger att han är ganska ofta där på kyrkogården. Han står vid sin fars grav. Hans far var bara 51 år när han dog och han själv var bara 4 år. Nu i programmet ska vi få se och höra mer om bland annat hjältedöd, självmord, döden genom straff, döden genom befrielse, hur vi ser på döden och vad som händer efter döden. Alla har vi vår egen skräck för döden, vissa tänker på cancer och andra tänker på aids. Nu i vår tid dör många människor i natur- katastrofer och krig, men nu ska vi se tillbaka på dödens historia och viktiga händelser som hände under den tiden. 1333 kom det råttor till en liten by, det var digerdöden.

Digerdöden spred sig så snabbt och tusentals människor dog. 14 år senare spred sig diger- döden till Italien, sedan till Frankrike, från Frankrike till Holland och sedan till England. Digerdöden nådde Sverige 1350 e.kr. När digerdöden kom för 650 år sedan var det inte många som var beredda på det. Magnus Eriksson var kung på den tiden. Dödssmittan fanns i luften, vattnet och till och med i maten. Den spred sig från by till by och människorna som fick smittan insjuknade, fick feber och dog inom ett dygn. Den bröt ut, var i byn sex månader och sedan drog den vidare. Det sades citat: ”Broder lämnade broder och mannen sin hustru.”
Heliga Birgittas citat: ”Guds vrede för människors synder.” Det var hennes tro om diger döden, att folket syndat och att de straffades med digerdöden.

Det var många förvirrade människor som inte förstod vad som föregick. En professor i agrarhistoria berättar om sin syn på döden. Han säger att döden är märkbar i livet. Döden är viss, men dödens timme är oviss. På två år hade digerdöden tagit en tredjedel av Sveriges befolknings liv. I Skara, innan digerdöden fanns det 500 präster. Efter digerdödens tid fanns det bara 34 stycken kvar. Sedan var den smittsamma tiden över, man upptäckte och tog fram botemedel mot många av de sjukdomar som var dödliga förr. Vad innebar en smittsam sjukdom? På den tiden skulle allmänheten skyddas ifrån den som var smittad, de smittade människorna låstes ute ifrån civilisationen och gemenskapen i byarna. Ifall pesten skulle komma nu, skulle den sprida sig dubbelt så snabbt som den gjorde förr. Genom bl a flyg och tåg. Smittan skulle spridas från Centralafrika till Sydeuropa på bara några timmar!

1889 utfördes den första blindtarmsoperationen i Sverige. Nuförtiden utförs 11000
blindtarmsoperationer varje år och de flesta går bra. Nuförtiden behärskar vi många sjuk-
domar som de inte behärskade förr. Döden var en del i digerdödens tid. Man såg människor dö på många olika sätt, man fick se sina döda släktingar i hemmet, man fick se sina släktingars sista stund innan de lämnade dem, man fick se hängningar, självmord och
barnamord. Så är det inte riktigt nuförtiden, t ex. Hur många 25-åringar har sett en död människa? Inte så många.

Finns hjältedöden? Ja, det gör den nog. Som när Karl XII dog, det berättade de lite mera om. Fältprästen Nils Idman berättar att de gav sig ut på nyårsnatten, de gick i 12 timmar i oväder och kyla. Många av männen blev sjuka och dog innan kvällen. Den första kvällen slog de läger vid en sjö. De hade ingen ved med sig så de fick använda kärrorna de hade med sig som ved. Men elden slocknade innan ens morgonen var kommen. 100 man hade under natten och morgonen frusit ihjäl. Den andra kvällen där de slog läger var ett dödsläger och många män dog. Den tredje dagen slog de läger i Handöl, de fick sova utomhus och 600 man frös ihjäl. Så under resan dog 3000 man av snön, kylan och fienden. Peter Änglund docent i historia berättar att det är väldigt många soldater som aldrig varit med om ett slag. Hjältedöden finns i människans minne och drömmar det är det livet styrs av. Hjälten finns i någon mening, unga män tror sig vara odödliga fastän de inte är det. En soldat som aldrig är rädd eller aldrig fruktar fienden eller någonting är ingen bra soldat. Soldaten måste vara rädd, då är han en bra soldat. Dödsskräcken har funnits i alla tider men har också setts på olika vis. Förr i tiden var folket djupt troende och hade höga tankar om döden. Det var ingenting man skulle frukta. Nuförtiden tänker folk att döden är slutet, slutet av allt som finns. Men 1990-talet har ju sina förklaringar till människors syn på döden. Allt detta blod, vapen och ideologier kan ju göra så att man får en helt annan syn på livet än förr i tiden. En läkare vid namn Sioma Zubicky berättar: Kamraten brevid var död, han levde. Han hade döden omkring sig. Ingen hade tid att tänka på döden, det enda de tänkte på var att överleva. Han hatar döden. Döden är ovisshet och det är en otäck tanke när man tänker på att man inte finns mer.

Döden kan även ses som straff och folknöje. Ludvig Falkman, generaldirektör berättar. Hans största minnen med döden var när det var rånmord i en by och det skulle bli två stycken avrättningar. Det hade samlats en hel massa nyfikna människor vid avrättningsplatsen. Åskådarna som hade kommit dit för att kolla på avrättningarna var i alla åldrar. Man förväntade sig en spännande händelse. Man ville att förövarna skulle göra motstånd eller be om att bli benådad. De läste upp domen, prästerna ställde sig på Galgbacken. Det blev väldiga reaktioner men nu hade de båda förövarna visat att de blivit straffade med det yttersta straffet, döden. På 1700 och 1800-talet var människorna vana vid våld, de tyckte inte att det var något läskigt, bara något spännande. Förövarna styckades och kroppsdelarna hängdes upp på hjul och efter det var de klart försonade. Sådana händelser drog en jättepublik, folk såg det som ett nöje att se hängningar och annat. Folk gillade att studera de döende. Döden är understädad idag, men vi ser det genom annan underhållning, nämligen genom film. Vi umgås på det sättet med döden så att den ska bli mer hanterbar.

Sedan var det en händelse med en 19-årig sömmerska vid namn Kristina Johansson. Hon hade mördat ett barn och var nu dömd till döden. Pappan berättar att Kristina kom upp till honom
och bad om att få låna barnet en stund. Hon skulle visa upp barnet för sin kamrer. En kvinna som kände Kristina kom upp till henne och såg att hon vyssade ett gråtande barn. När hon frågade om barnet svarade hon inte. Hon bad istället kvinnan att gå och köpa fläsk. Pappan berättar att Kristina hade försörjt sig på ett ärligt sätt och att han litade på henne. När kvinnan kom tillbaka var barnet borta. Kristina satt där i rummet. När kvinnan frågade vart barnet var sade hon att hon hämtat yxan i vedboden och kastat barnet i strömmen. Kristina gömde sig hos en kvinna i Holmsten, men efter ett tag så fann de henne. Hon sattes i rättens häkte inför en rättegång. Rättegången blev av ganska snart och Kristina berättar att hon var orolig i sitt sinne och nu var den oron borta och hon ville att de skulle förkorta hennes levnad. Hon ville ju dö, så ifall de fastställde domen skulle ju hon få som hon ville. Hennes sinnen var nu tillfredsställda och hon avrättades i februari.

Sedan det här programmet startade har 6 barn fötts i Sverige och 8000 barn i världen. Hur länge kommer barnen att leva? Alex, ett av barnen kommer att bli 76 år och det andra barnet Danijell kommer att bli 81 år. På 1700-talet blev mannen bara 35 år och kvinnan blev 38 år. För 100 år sedan blev mannen 51 år och kvinnan blev 54 år. Hur länge kan vi leva? Ifall vi inte gör något ingrepp i cellerna och manipulerar vårat DNA har vi möjligheter att bli 100 år gamla. Kvalitetslivet ökar livslängden. Dagens 60-åringar är troligen lika pigga som 50-åringen för 50-60 år sedan. Själva dödsögonblicket är något speciellt. När hjärtan stannar och sedan hjärnan, eller tvärtom. Medvetandet slocknar och organen slocknar.

En 43-årig cancersjuk kvinna berättar. Jag fick mitt besked i december 1995, beskedet var bröstcancer. I januari 1998 upptäckte läkarna även 12 stycken hjärntumörer. De sa att inom en kort tid skulle hennes syn vara borta, ifall hon inte redan låg i koma. Hon tycker själv att döden är neutral och hon själv inte har någon skräckbild av den. Hon ser ingen bild hur det ser ut bortom livet. Vetskapen om döden är inte intressant, det är livet som är intressant. Hon kommer att acceptera när hon dör säger hon. Men det har hon inte alltid gjort, det tar tid att acceptera att man ska dö. Hon vill leva, men sörjer inte utan lever nu medan hon fortfarande kan. Kvinnan dog senare i februari efter programmet spelats in. Vi människor har fått längre och längre liv, men döden är oundviklig. Oftast är det en stor sorg när någon dör. När det är någon betydelsefull person som dör så samlas ofta offentligt sörjande med blommor, gråt och levande ljus. Det är ganska sällsynt att vara anonym död, men det är alltid någon som är det, som inte har någon familj ...