Moderata samlingspartiet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Historik

”Moderata samlingspartiet” är ett av de svenska riksdagspartierna vars partitillhörighet betecknas (m). 1912 bildades ett högersinnat parti vid namn ”Första kammarens nationella parti” och även ”Lantmanna- och borgarpartiet”. Dessa två riksdagsgrupper bildade ett gemensamt samfund 1935, ”Riksdagshögern”. 1938 antog man namnet ”Högerns riksorganisation” för att sedan i början på 50-talet enas om den gemensamma beteckningen ”Högerpartiet”. 1969 ändrades slutligen namnet till ”Moderata samlingspartiet”. Partiets högsta organ är partistämman, som bl.a. utser partiordförande. Partirådet sammankallas stämmofria år. Den direkta ledningen handhas av partistyrelsen.

Under 1900-talets första årtionden bildade högern regering vid flera tillfällen. Den senaste rena högerregeringen, Arvid Lindman, avgick 1930, men partiet företrädde i samlingsregeringen mellan åren 1935-1945. Av alla de borgerliga partier som verkade i riksdagen, var högern det främsta bland dessa ända fram till 1948 års Ak-val. Hållningen som dominerande oppositionsparti återtogs 1958 men förlorades ännu en gång 1960. Efter 1970 års partistämma hade skilda riktningar inom partiet enats och det har efter hand vuxit till det största borgerliga partiet. Statistiken visar att Moderata samlingspartiet ensamt var större än Centerpartiet och Folkpartiet med 23,6 % av rösterna och 86 riksdagsmandat. Denna ställning har allt sedan dess bevarats. 1994 fick Moderata samlingspartiet 22,4 % av rösterna.

1976-78 satt partiet för första gången på mer än 45 år (med vissa undantag för samlingsregeringen under andra världskriget) med i en regering, Fälldins första trepartiregering. 1979 återvände partiet i den andra trepartiregeringen, men lämnade 1981 arbetet inom regeringen i ren protest mot ”den underbara natten”, d.v.s. mittenpartiernas överenskommelse med socialdemokraterna om skattepolitiken. Det högerliberala partiet vann 1991 års val under ledning av Carl Bildt. Detta var första gången sedan 1930 som partiet var vid makten. Fröjden som partiets anhängare kände efter valet försvann någorlunda hastigt då partiet förlorade i 1994 års val mot Socialdemokraterna.

Arvid Lindman var, som jag nämnde här ovan, ordförande i den sammanslagna högern 1935. Han ledde således ”Allmänna valmansförbundet” från 1912. Moderata samlingspartiets tidigare partiordförande är följande;

Gösta Bagge 1935-44, Fritiof Domö 1944-50, Jarl Hjalmarson 1950-61, Gunnar Heckscher 1961-65, Yngve Holmberg 1965-70, Gösta Bohman 1970-80, Ulf Adelsohn 1981-86, Carl Bildt 1986-1999 och Bo Lundgren sedan 1999.

”Moderata ungdomsförbundet” (MUF) och ”Moderata samlingspartiets kvinnoförbund” är anslutna till partiet. Det sist nämnda bildades för att få kvinnorna att dra nytta av sina nyvunna förmåner och skyldigheter. 1969 fick förbundet samma självständiga ställning till sitt parti som ungdomsförbundet. En ensamstående organisation är ”Fria moderata studentförbundet” (FMSF). Sedan 1915 har organisationen gett ut tidningen ”Medborgaren” och ”Svensk Tidskrift”. Den sist nämnda är en närstående månadspublikation för partiet. Kursverksamhet har skett vid ”Moderata samlingspartiets medborgarskola” i Gimo sedan 1935.

Partiets åsikter och eventuella genomföranden

Av tradition är Moderata samlingspartiet starkt försvarsvänligt, vill driva en återhållsam utgiftspolitik som ger utrymme för skattesänkningar och slår vakt om det enskilda initiativet och äganderätten.

Grundläggande moderata idéer – Frihet för varje människa och för våran nation är grunden till Moderata samlingspartiets politik som skall förnya och utveckla det svenska samhället. Frihet har ett värde i sig och partiet menar att deras politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde.

Skatt - Partiet menar att de höga skatterna vi har i landet, påverkar människornas trygghet negativt. De tycker även att människor måste få behålla mer av sina inkomster och inte straffas för eget sparande, vare sig i form av fastighets- eller förmögenhetsskatt. Om möjligheterna till att bygga upp ekonomiska reserver minskar, menar partiet att folk som mister jobbet eller genomgår andraförändringar i livet, blir otrygga. Partiet prioriterar sänkningar av inkomstskatterna högt. De har även föreslagit en inkomstskatteform med höjda grundavdrag, så att de personer vilka har väldigt låga inkomster skall slippa betala skatt. Just nu jobbar Moderata samlingspartiet speciellt mycket i frågan om att sänka kommunala inkomstskatter och även borttagandet av den statliga inkomstskatten.

Försvar - Moderata samlingspartiet jobbar med en verksam säkerhetspolitik. Den alleuropeiska säkerhetsordningen skall beskydda självständigheten och freden genom att omöjliggöra angrepp och våld runt om i Europa. För att detta ska fungera menar partiet att alla länder tar sitt egna solidariska ansvar. Sverige bör fullt ut delta i detta arbete. Partiet är även starkt beslutna om att Sverige behöver ett försvar vilket kan klara dagens hot och vilket även kan förberedas för morgondagens osäkerhet. Att försvaret således ska kunna verka vid osannolika händelseutvecklingar och kunna anpassa sig till olika förändringar i omvärlden, är för Moderata samlingspartiet en självklarhet.

Företag - Moderata samlingspartiet jobbar för ett Sverige där privata företag skapar trygghet, arbetstillfällen och tillväxt. Därför behöver Sverige fler växande företag. För att detta ska bli möjligt tror partiet på ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat som samtidigt vinner på att jämföras med andra länders. För att skapa ett bättre företagsklimat vill partiet att bland annat konkurrenssituationen förbättras genom att stat och kommun inte konkurrerar med privata företag. Även minskningen av olika regler och byråkrati anser partiet är nödvändigt för att det eftersträvade företagsklimatet ska bli möjligt. Detta för att företagarna ska inrikta sig mer på själva verksamheten än på kontakter med myndigheten.




Egna åsikter och tankar kring Moderata samlingspartiets politik

Jag skulle först vilja ta ställning till moderaternas försvarsvänliga politik. Som svensk medborgare anser jag ett väl fungerande försvar som ett lands skyldighet. Man kan inte ta allting för intet och endast hoppas på att inget krig bryter ut i landet. När fallet är sådant att just detta sker, anser jag det viktigt för landet att vara förberett på situationen. Jag skulle dock ej vilja att försvaret ideligen prioriterades i första hand framför alla de andra viktiga politiska frågorna, men jag skulle ändå önska mig en större satsning på försvaret än vad som sker i nuläget. Att säkerställa förmågan att bygga upp ett starkare försvar i framtiden, ser jag som ett viktigt mål.

Då min pappa är en egenföretagare med sammanlagt tre olika firmor, ser våran familj positivt på moderaternas politik. Ett exempel är de höga arbetsgivaravgifterna som min pappa måste betala till de anställda på hans caféer. Om Moderata samlingspartiet kom till makten skulle förmodligen denna skatt minska och därmed skulle partiets politik gynna min familjs ekonomi. Trots detta anser jag det viktigt att inte endast tänka på sin egen framtid och ekonomi, utan även på andras. Därmed kommer vi även in på nästa punkt, uttalandena om att alla låginkomsttagare och medelinkomsttagare i Sverige skulle få en sämre välfärd om Moderata samlingspartiet kom till makten. Dessa uttalanden tror jag är felaktiga, något som kan bevisas om man ser tillbaks mellan åren 1991-1992, då moderaternas politik gynnade de flesta. Man får heller inte glömma att partiets mål om skattesänkningar självklart skulle gynna medelinkomsttagarna och inte minst låginkomsttagarna, då partiet vill avskaffa skatterna helt för dessa.

Om det är något jag skulle vilja önska av Moderata samlingspartiet, skulle det vara att de engagerare sig ytterligare i frågan om samarbetet med de övriga borgerliga partierna. Om partiet kom till makten är detta speciellt viktigt då partier från samma block måste kunna samarbeta på ett ansenligt sätt. Samarbetet mellan de borgerliga partierna var tidigare i det tunnaste laget, många frågor var de oense om. Därför om något av de högerliberala partierna kom till makten någon gång i framtiden, är det alltså viktigt att detta parti är enigt i de flesta frågorna med de andra borgerliga partierna för att Sverige ska kunna styras på ett bra sätt.

De vänsterliberala partiernas ”rättvisa politik” är ingenting som jag tror på. Ett exempel är Vänsterpartiet vilka menar att samhället ska bli mera jämställt och rättvist genom att låta alla Sveriges landsmän i stor grad, känna lika mycket pengar, ha samma potentialer o.s.v. Jag ka...