Analys av "Kyssen"

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kyssen handlar om en kille och en tjej som sitter och tittar på när solen går ner vid havet. De båda tänker på hur det skulle vara att bli kysst av den andre. Båda är lite fega och osäkra. Ingen vågar ta det första steget. Men till slut tar han mod till sig och gör det. Sedan sitter de där tillsammans tills månen går upp.

Killen är en student som läser på prillan. Han är ingen sån som hon kan ha som fästman, men hon tycker om honom ändå. Han är förskräckligt rädd för att kyssa henne för hon är en familjeflicka.

Tjejen är en fin flicka från en bra familj. Hon är inte så speciellt vacker för han har sett vackrare. Egentligen var killen kär i en annan men henne får han inte kyssa. Tjejen vill att han ska kyssa henne, så att hon kan visa hur hon föraktar honom. Hon tänker att om han kysser henne sådär bara snabbt så kan hon gå därifrån eller ge honom en örfil.

De sitter på en sten vid en udde vid havet. Solen håller på att gå ner. De hör vågskvalpet. I närheten ligger tjejens pappa som är borgmästare och sover i en hängmatta. Månen hinner gå upp under tiden de sitter där.

Det är på en sommarkväll, väldigt sent eftersom solen har börjat att gå ner.
Det är nog början eller mitten på 1900 talet. Eftersom han tänker på klasskillnaden och att hon är från en finare familj.

Stämningen är lugn och samtidigt är den tryckt. De sitter tysta och tänker. Tjejen tänker på tillfälle att bli ond på honom och för att dölja sina känslor så frågar hon om han tror på ett liv efter döden. Han tänker på att om han svarar ja, så får han säkert ett tillfälle att kyssa henne. Så han tittar på henne djupt in i ögonen och svarar ja. När han lägger armen sakta om hennes hals så vet hon inte längre om hon vill bli kysst eller inte. Hon blir alldeles stilla och när han kysser henne så känner hon sig underligt blek och matt. Hon glömmer bort att han bara är en st...