Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna
uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används
frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i
uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen
gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje
program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i
varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med
fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående
målstyrning upp. För att med större precision i vart de eventuella
skillnaderna i uppfattning är lokaliserade, delades de olika uppfattningarna
upp i tre kategorier, uppfattar väl, uppfattar till viss mån samt ringa
uppfattning. Dessa komparerades med de undersökta variablerna hos eleverna
samt de valda målen i kursen, vilka kopplades till läroplanens fyra former
av kunskap.
Konklusivt kan sägas att av dem som uppfattar målen väl är 66 procent av
svaren från pojkar och följaktligen 33 procent från flickor. Det är femton
elever som uppfattar väl och 20 har ringa uppfattning. Av det totala antalet
svar på 48 stycken är 20 av ringa uppfattning, 13 av måttlig uppfattning
samt 15 som uppfattar väl. Fyra fler flickor har ringa uppfattning.
Gällande de olika programmen uppvisar det program som har högst
intagningsbetyg samt är ett av de två teoretiska programmen, en hög grad av
uppfattning i jämförelse till resterande program. I övrigt kan utläsas att
det mest praktiska programmet till viss mån påvisar en högre grad av
uppfattning än samhällsprogrammet.
Antalet högpresterande elever som uppfattar målen väl är tio stycken. Åtta
av denna grupp elever påvisar ringa uppfattning. Av de lågpresterande
eleverna uppnådde fem den högsta graden av uppfattning och tolv den lägsta.
Hur väl elever uppfattar valda nationella mål i samhällskunskap A i
gymnasiet beror i stor utsträckning på en rad faktorer. Dessa är allt ifrån
vilket specifikt mål som studeras eller vilken elev som tillfrågas.
Simplifierat kan sägas att det finns fler elever med en ringa uppfattning än
elever som uppfattar väl, eleverna uppfattar följaktligen inte målen så väl.
Genusaspekten av undersökningsunderlaget ger en bild av att pojkar i högre
grad uppfattar de fyra målen som valts att belysas, än vad flickorna gör.
Att det program eleverna går, har betydelse för hur väl de uppfattar
kursmålen, kan med största sannolikhet besvaras med svaret ja.
Eftersom kursbetyg har sin grund i grad av måluppfyllelse bör lämpligen
högpresterande elever i högre grad än lågpresterande uppfatta målen väl. Så
är även fallet, dock inte i så stor extension. Grupperna skiljer sig inte
nämnvärt åt beträffande de mål som bygger på fakta respektive
färdighetskunskap. De två övriga kunskapsformerna, förståelse och
förtrogenhet, är mer reflektiva och det kan vara skälet till att differensen
i dessa kunskapsområden är större.
I såväl Lpf94 som i SOU: 1992:94 Skola för bildning uttrycks i klartext att
eleverna skall vara med i utformningsprocessen av undervisningsmål, vilka
skall baseras på kursmål. Att utläsa av elevernas uppfattning av de mål som
här belysts, framgår att gällande kursmål lider av en avsaknad av
elevnärvaro vid beslutsgången. Detta gör att gymnasieskolan inte uppfyller
de mål som i Lpf94 ställs på skolan att utveckla elevens demokratiska
tilltro.
Grunden till detta problem kan ligga i att kursmålen fattas i den politiska,
beslutsarenan, men de ska uppfyllas i skolverklighetens, realiseringsarena.
Här emellan kan glappet vara för stort för att målstyrningen skall fungera
effektivt. Likt Lindensjö, Lundgren anser vi att den effektiva målstyrningen
tappar moment när målen stipuleras centralt av instanser som saknar
möjlighet att utföra relevant uppföljning. Detta argument stöds även i
Danells och Webers resonemang där föreställningen om de mål som skapas på
formuleringsarenan omvandlas till medel innan eller i samband med att det
når realiseringsarenan. Alexanderssons kritik på nebulösa och tvetydiga mål
förstärks i och med ...