Inom yrkesprogrammen på gymnasieskolan tycks det råda en motsättning mellan
karaktärs- och kärnämnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet på
att det verkligen råder problem är synen på kärnämnena kontra
karaktärsämnena hos elever och lärare vid de yrkesförberedande programmen.
Elever som väljer något av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora
andelen kärnämnen i utbildningarna. Undervisningen i kärnämnena upplevs av
eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. Från lärarnas sida ser man
bland annat problem med att för respektive kärnämne nå de för ämnet uppsatta
målen.
Egna iakttagelser gjorda under vår första praktikperiod vid en gymnasieskola
kunde bekräfta att elevernas huvudsakliga värderingsgrund av de olika ämnena
i deras utbildning var den upplevda meningen eller betydelsen av själva
ämnet. Vi uppfattade det som om eleverna på de yrkesförberedande programmen
inte ansåg att kärnämnena, däribland samhällskunskap, var meningsfulla,
viktiga och intressanta, i alla fall jämfört med karaktärsämnen. Eleverna
ansåg vidare inte att de skulle komma att ha så stor nytta av kunskaper inom
kärnämnena.
Syftet med vårt utvecklingsarbete var att pröva om ökat elevinflytande, vad
gäller arbets- och examinationsformer, förändrade elevernas motivation,
attityd och intresse för kärnämnet samhällskunskap. Undersökningen
genomfördes under nio veckor i en klass bestående av 19 elever från de
yrkesförberedande programmen i gymnasiets årskurs två. För att avgöra om ett
fritt val av arbets- och examinationsformer medförde några förändringar
använde vi oss av två enkätundersökningar och intervjuer. Resultatet av
undersökningen visade att elevernas motivation, attityd och intresse till
ämnet under undersökningsperioden förändrades i en positiv riktning. Den
förändringen kunde dock inte enbart förklaras av att eleverna beretts
möjlighet att fritt välja arbets- och examinationsformer utan andra faktorer
påverkade också resultatet. De andra förklaringsfaktorerna utgjordes till
största delen av den förändring i elevernas ordinarie studiesituation som
vår medverkan och vårt utvecklingsarbete medförde: eleverna fick bland annat
två nya handledare och dessutom behandlades ett nytt ämnesområde i
samhällskunskapen.
Vi kan dock konstatera att elevinflytande vad gäll...
