Syftet med arbetet är att göra en fallstudie, för att undersöka om en enhets arbete på det samhällsvetenskapliga programmet, successivt kan leda till ett lärande på en högre nivå. Enheten har valt en pedagogisk strategi för att nå dit. I denna ingår introduktionsperiod, tvärvetenskapliga studier, handledningstid och mentorskap med portfolio. Till grund för enhetens val av strategi ligger den tolkning som enheten har gjort, om vad lärande på en högre nivå är utifrån läroplan och programmål. Kunskapssynen dessa förmedlar är förståelsekunskap utifrån ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Kunskap ses som fronesis och innefattar aspekterna konstruktiv och kontextuell. De innehåller även en handlingsbaserad syn på kunskap utifrån den progressiva pedagogiken. Kunskap ses då som techne och innefattar kunskapsaspekten funktionell. Enhetens pedagogiska strategi ska hjälpa eleverna att uppnå ett holistiskt, djup- och utvecklingsinriktat lärande. Enheten består av åtta klasser med totalt ca 240 elever. I enheten undervisar 12 "basämneslärare". Ämnena som ingår ska utgöra en bas i de tvärvetenskapliga studierna och i handledningstiden. I studien ingår ett resonemang om vad lärande på en högre nivå är och exempel på detta utifrån en valanalys som elever i tre klasser har gjort. En från varje årskurs i ämnet samhällskunskap. Resultaten pekar på att enhetens pedagogiska strategi kan var till hjälp för att successivt nå en högre lärandenivå. Studien innehåller också resultat från två enkäter som delats ut i enhetens samtliga klasser och resultatet från en uppföljning i en klass. Dessutom har åtta elever, fyra lärare och två skolledare intervjuats. Resultaten ifrån undersökningarna pekar på att enhetens val av strategi kan vara en möjlig väg att uppnå ett lärande på en högre nivå. Eleverna är nöjda med de ingående delarna i strategin och även lärare och skolledning tycker att den är väl vald. Introduktionsperioden är viktig för eleverna, eftersom de får pröva flera av de arbetsmetoder, som de kommer att få möta under sin gymnasietid och metoderna leder snabbt in dem på analys, reflektion, problemformulering och kritisk granskning. En fortsättning på introduktionen blir de tvärvetenskapliga studierna. Eleverna lär sig då även att samarbeta med olika personer i de olika projekten. Handledningstiden fungerar bra, men de tvärvetenskapliga studierna måste få ett större utrymme. De speciella uppgifter som en del lärare delar ut till handledningen bör bli färre. Handledningstiden måste organiseras så att det alltid finns en lärare tillgänglig i de olika klassrummen. Drygt hälften av de elever som besvarade enkäten är nöjda med mentorskap och portfolio. Portfolion har inte fungerat enligt enhetens intentioner utan den har mer blivit en mapp att samla papper i. Lärarna har känt sig osäkra i sin roll som mentor och hur portfolion skulle hanteras. De har efterlyst kompetensutveckling i samtals- och portfoliometodik. Bakgrund: Genom att ta tillvara det "frirum" som finns i skolans värld har en grupp lärare startat ett pedagogiskt projekt på det samhällsvetenskapliga programmet och tillsammans bildat en "fristående" enhet. Lärarna ville samarbeta utifrån en pedagogisk strategi som successivt ska leda till ett lärande på en högre nivå. Grunden till denna är enhetens tolkning av läroplan och programmål. Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie av det didaktiska förändringsarbete som pågår på SP-enhet och undersöka om den strategi som enheten har valt är en möjlig väg för att nå ett lärande på en högre nivå. Metod: Fallstudie innehållande två enkäter, ett uppföljningsresultat och kvalitativa intervjuer med elever, lärare och skolledning. Resultat: Lärande på en högre nivå kan successivt uppnås utifrån den pedagogiska stra...
