Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dåvarande regering beslutade
att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar
bland annat en omfattande utbyggnad av truppbefästningar och armébatterier.
Nyttan av truppbefästningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring.
På grund av att Fortifikationsverket är fastighetsägare samt att
Försvarsmakten inte längre vill hyra truppbefästningarna, har man beslutat
att avyttra stora delar av beståndet. Det finns olika sätt att avyttra en
truppbefästning. Markägaren kan överta värnet, värnet kan plomberas, rivas
eller totalrivas. Fortifikationsverket vill veta vilket alternativ som är
det miljömässigt mest fördelaktiga i olika situationer.
Detta arbete syftar till att utreda miljöpåverkan för rivning av
truppbefästningar. Detta görs genom att jämföra de tre olika
rivningslösningarna.
Värnet som studerats är en Sk 10 Kupol vilket är ett skyddsrum med 10
sovplatser byggt som en kupol.
Från maskiner och lastbilars förbrukningsvärden räknas totala utsläpp ut
för tre olika typer av rivningsalternativ och tre olika avstånd.
Resultaten av uträkningarna visar på stora skillnader i dieselförbrukning
mellan olika alternativ och avstånd.
Maskiner och lastbilars miljöpåverkan består till stor del av utsläpp från
avgaser. De utsläpp som kommer från en dieselmotor är koldioxid, koloxid,
kväveoxider, kolväten och partiklar. Av dessa utgör koldioxid den största
delen och utsläppen av koldioxid är ett av de största miljöproblem vi står
inför i dagsläget.
Genom att välja rätt rivningsalternativ till rätt plats och
omständighet kan man göra stora besparingar för miljön. Resultatet visar
att plomberingsalternativet vid alla avstånd är ett miljömässigt bättre
alternativ jämfört med både rivning och totalrivning för avyttring av en Sk
10 Kupol. Man kan anta att så är fallet för alla likvärdiga värn eftersom
de har en liknande grundkonstruktion med en skyddsrumsdel och ingångar.
I de fall där plombering inte är möjligt på grund av utformning av värnet
blir rivning det givna alternativet. Den miljöpåverkan so...