Sveriges regering har som ambition att varje individ ska ha möjligheten att
utveckla sin begåvning inom de områden där man har sina bästa
förutsättningar, oavsett vilket kön man tillhör. Idag är det
fler män än kvinnor som innehar de högre positionerna i samhället och
akademin är inget undantag.
Enligt en artikel i DN 2004-03-18 är kvinnorna i majoritet på de svenska
universiteten, men bara 14 procent av professorerna är kvinnor. Den svenska
akademin genomsyras av "det läckande röret", vilket innebär att kvinnor
läcker ut från den akademiska karriären både före och efter avlagd
doktorsexamen. Forskning visar på att män har dubbelt så stor chans att bli
professorer än vad kvinnor har.
Syftet med uppsatsen är att undersöka varför män har mer framgång än
kvinnor inom akademin. Den teoretiska utgångspunkten är att nätverken har
betydelse för individers framgång. Utifrån detta kan det antas att kvinnor
som grupp har andra nätverk än män som grupp. Den frågeställning som ligger
till grund för uppsatsen är: vilka är skillnaderna mellan manliga och
kvinnliga nätverk?
Denna studie visar att det finns en rad faktorer som ligger till grund för
kvinnors låga andel bland universitetens högre positioner. Däremot är det
allt för enkelt att förklara kvinnornas låga andel bland de högre
tjänsterna inom akademin genom att hänvisa hela förklaringen till män och
kvinnors nätverk, men däremot kan det konstateras att nätverken har
betydelse i problemet och för individers framgång.
Studien visar bland annat att barn till föräldrar som tidigare har forskat,
fortsätter med forskning i större utsträckning än de som inte har haft
föräldrar som har forskat. Många av rapporterna har även påvisat att det är
tack vare stöd från bland annat lärare och familjen, som har gjort att
många av kvinnorna har fortsatt med forskning. Till exempel föredrar många
kvinnliga doktorander kvinnliga handledare, för de anser att de "talar
samma språk". Den troliga orsaken till varför kvinnor faller bort från
akademin är att det är så få kvinnor som har stödjande miljöer och
förebilder inom universitetet samt att det finns
en "tävlingsinriktad" kultur där det många gånger förutsetts att forskaren
ska kunna ägna all tid åt forskning, vilket kan skapa problem om man vill
skaffa barn under tiden man forskar. Studien visar också att kvinnor
diskrimineras inom akademin genom att män får mer tid och möjlighet att
ägna sig åt forskning än sina kvinnliga kollegor, vilket kan få följden att
de får svårigheter att meritera sig. Ett annat problem är att det i många
forskningsråd sitter fler män än kvinnor och att de, när det blir aktuellt
med tillsättning av en tjänst, tenderar att välja andra män eller
kandidater efter manliga preferenser. Åtgärder som kan bedrivas mot
problemet är till exempel att få in ...
