Synen på företagande har under senare år förändrats. Storföretagen som
traditionellt sett haft en mycket stor roll i länders utveckling och
tillväxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. Istället har lokal
ekonomi och regioners tillväxt hamnat i fokus. Små och medelstora företag
får därmed en viktigare roll och faktorer såsom entreprenörskap, sociala
nätverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i
diskussionen gällande hur tillväxt skapas. För att skapa tillväxt i regioner
krävs en näringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av
existerande företag. Skillnaderna gällande intensiteten av nyföretagande är
svåra att förklara, därför hänvisar man ofta till "företagarkulturen" när man
vill förklara varför de uppstår. Trots att regering, företag och andra
intressegrupper är överens om att dynamiska regioner är en förutsättning för
tillväxt, råder fortfarande osäkerhet gällande vad ett dynamiskt
företagsklimat är och vilka faktorer som skapar en sådan miljö.
Syftet med detta examensarbete är att utifrån triple helix-aktörernas
perspektiv beskriva vilka faktorer som kan vara viktiga för att skapa ett
gynnsamt företagsklimat. Med utgångspunkt i Svenskt Näringslivs ranking av
företagsklimatet 2004 har en jämförande studie mellan Luleå och Växjö kommun
genomförts. I varje kommun har representanter från kommun, universitet och
näringsliv intervjuats för att få en samlad bild av företagsklimatet i
kommunerna, även statistiska fakta från Svenskt Näringslivs ranking har
använts.
Studien påvisar att samarbete mellan samhällets aktörer är en av de
viktigaste faktorerna i att skapa ett gynnsamt företagsklimat. Även
attityden till företagande har stor inverkan på företagsklimatet då den
negativa attityden till företagande som finns i Luleå tycks ha stor
inverkan på det regionala företagsklimatet. De båda kommunerna har liknande
strategier för hur man skall skapa ett gynnsamt företagsklimat och de olika
aktörerna är överens om vad som krävs för...
