Denna uppsats redogör för vilka påföljder ett eventuellt dröjsmål med
premiebetalningen kan få för en försäkringstagare. Det är framförallt en
jämförelsestudie mellan konsumentregleringarna och näringsreglerna, samt en
jämförelse med dagens rättsläge och propositionen om ny
försäkringsavtalslag. Försäkringsparternas förpliktelser är för
försäkringstagaren att erlägga premie och för försäkringsgivaren att utge
ersättning vid en eventuell skada. De regler som idag reglerar påföljder
vid ett dröjsmål med premiebetalningen finns i 1927 års
försäkringsavtalslag och inom konsumentförhållanden i 1980 års
konsumentförsäkringslag. Som synes är lagstiftningen gammal och Regeringen
har nu lagt en proposition om ny försäkringsavtalslag (prop 2003/04:150)
vilken förväntas träda ikraft januari 2006. Dagens lagstiftning reglerar
att försäkringsgivaren vid ett dröjsmål med premiebetalningen kan säga upp
försäkringen eller suspendera försäkringsskyddet. Försäkringstagaren blir
alltså vid ett dröjsmål med premiebetalningen utan försäkringsskydd, vilket
kan ge stora ekonomiska påföljder. För att ge konsumenten en större social
trygghet instiftades 1980 KFL. KFL ger uttryck för konsumentens vilja att
ha ett långvarigt försäkringsskydd och ett dröjsmål med betalningen anses
från lagens sida som ett tillfälligt förbiseende från försäkringstagarens
sida. Vid dröjsmål med premiebetalningen har en konsument rätt att få en
skriftlig påminnelse om betalning innan försäkringsskyddet upphör eller
suspenderas. Inom företagsförsäkringar är det dock vanligare att
försäkringsgivaren villkorar försäkringsansvaret mot betalningen av
premien. Lagstiftaren har framhävt att avtalsfrihet skall råda i stor
utsträckning inom näringsförhållanden, men vissa semidispositiva regler
finns till försäkringstagarens förmån bl.a. tre dagars uppsägningstid. I
förslaget till ny försäkringsavtalslag sammanställer lagstiftaren i princip
den praxis som finns inom området när det gäller försäkringstagarens tid
för betalning. I övrigt tar man in ett rekvisit: "ej ringa betydelse"
vilket stämmer bra med allmänna avtalsprinciper att endast väsentligt
kontraktsbrott ger upphov till uppsägning. Det framhävs att avtalsfrihet
skall råda inom före...
