Litteratur som en plats för motstånd? En studie av ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här? samt mötet mellan bok och läsare.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka dels bilden av den grupp som av majoritetssamhället definieras som "de Andra" i den skönlitterära ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, dels vad som händer i mötet mellan texten och läsare. Huvudsakliga frågeställningar är "Hur skildras ´de Andra´ ur olika karaktärers perspektiv i ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?", "Uppfattar läsare de olika bilder av ´de Andra´ som förekommer i boken?" samt "Hur kan mötet mellan text och läsare förstås i de aktuella fallen?". De valda metoderna är en kvalitativ innehållsanalys av ungdomsboken Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, samt samtalsintervjuer med läsare i skolår 8 och 9. Materialet består av den valda boken samt transkriberade intervjuer. Studien visar att boken förmedlar två motsatta bilder av den grupp som av majoritetssamhället definieras som "de Andra". Bilderna förmedlas från två håll, där de karaktärer som har ett medvetet och uttalat förhållningssätt till "de Andra" representerar två motsatta förhållningssätt. Den ena gruppen uppvisar ett avståndstagande förhållningssätt till "de Andra", där "de Andras" avvikelser från majoritetssamhällets normer uppfattas som negativt och nedvärderas. Den andra gruppen har ett förhållningssätt som präglas av motstånd mot negativa och nedvärderande bilder av "de Andra". Inom denna grupp beskrivs individer/ grupper som räknas till "de Andra" på ett positivt eller värdeneutralt sätt. Studien visar även att läsare uppfattar texten på olika sätt beroende på deras tidigare erfarenheter av läsning samt deras övriga erfarenheter, värderingar och tankar om sig själva och omvärlden. Några av läsarna uppfattar det litterära motstånd som jag menar erbjuds i texten, medan andra inte gör det. Studien är relevant för läraryrke...