De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder. Ovanstående genererar de frågor som vi vill ha besvarade. Hur kommer kommunerna att tillfredställa efterfrågan på boende? Hur påverkas hyresbostadsbyggnationer av de slopade bidragen? Kan differentierade hyror öka möjligheten att få ekonomi i nybyggnationer? Syftet med uppsatsen är att klargöra de värmländska kommunernas framtidsplaner angående hyreshusbyggnationer samt hur de skall finansieras nu när bidragen är avskaffade. För att få förståelse för problemen och bakomliggande orsaker har vi bland annat studerat teorier inom finansiering, boendeformer, reglerna kring dagens hyressättning, allmännyttan och de för undersökningen aktuella bidrag på marknaden. Vi samlat in relevant material för att sedan studera hur teorierna fungerar i de värmländska kommunerna. Frågeformulär har skickats via e-post till samtliga värmländska kommuner. Vårt arbete blir då greppbart i storlek och erbjuder svar från olika typer av kommuner. Svaren på formulären genererade följfrågor vilka vi fick förklaringar på genom samtal med berörda personer eller genom nya kontakter. Det som diskuteras i uppsatsen är av politisk natur och för att få en uppfattning av hur makthavarna resonerar valde vi att närvara vid ett seminarium som belyste problemen för bostadsmarknaden i förändring. Sammantaget är alla ense om att hyresrätten behövs framför allt för rörligheten på arbetsmarknaden och för 1990-talets generation som skall flytta hemifrån. Samma åsikt redovisas oavsett om det är på kommun, läns eller riksnivå. Istället för att ge bidrag till en hel byggsektor skall regeringen ge individstöd till de personer som är i behov av det. Därför har regeringen nyligen avskaffat de bidrag som tidigare ansetts vara nödvändiga för att generera lönsamhet i nybyggnation. Vidare ser regeringen de nya ägarlägenheterna och den kommande möjligheten att anpassa hyrorna efter efterfrågan som en del av lösningen på problemen. Vi har ett lågt bostadsbyggande i dag och det går att se samband mellan byggandet, konjunkturen och de politiska beslut som tas. De värmländska kommunerna och dess fastighetsbolag har idag problem med att få lönsamhet i nybyggnationer samtidigt som många har efterfrågan på hyresrätter. Hur de praktiskt skall lösa svårigheterna har ingen kommun kunnat svara på. Lösningen kan eventuellt vara kooperativa hyresrätter vilket också några av de undersökta kommunerna redan har genomfört. Vidare kommer fortsatta utredningar om allmännyttan och bruksvärdessystemet svar...
