Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet.Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy.Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället.Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att ...
