För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet UEFA ekonomiska krav på de nationella fotbollsförbunden. Utfärdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes därför år 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gällande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan.Elitlicensen sätter ett antal krav på klubbarna, med största vikt på att det egna kapitalet i föreningen inte får vara negativt, och att påföljden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvångsnedflyttas en division. Örebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital. Beslutet var dock långt ifrån okomplicerat och Örebro SK överklagade fotbollsförbundets beslut i tre instanser men fick avslag av alla tre.Syftet med den här uppsatsen är att studera hur Örebro SK, Licensnämnden, Riksidrottsnämnden och Appellationsnämnden gick tillväga när dom hanterade och gjorde sin bedömning i fallet med Örebro SK:s elitlicens. Vi vill med denna uppsats se vilka regler som finns tillgängliga och ifall dom i detta fall med Örebro SK i nämndernas beslut efterföljdes på ett korrekt sätt. Fanns det en grund i gällande regler för besluten eller handlade det om tolkningsfrågor där man lika gärna hade kunnat ge Örebro SK rätt? Resultatet av fallet kom att handla om tre huvudpunkter, sakkunnigheten i Appellationsnämnden, spelartruppens bokförda värde och en fjärrvärmeskuld till kommunen. Tolkningarna i dessa frågor skiljer sig mellan nämndernas beslut och det finns regelmässiga grunder som gör det möjligt att ta ställning för båda sidor i detta fall vilket bara bevisar exakt hur svårbedömt det här fallet var. Riksidrottsnämnden avslog Örebro SK:s överklagande och flyttade ner klubben till Superettan men den här rapporten visar att man lika gärna hade kunnat ge ÖSK rätt och därmed låtit dom fortsätta spela allsvensk fotboll. Det hade sannolikt lett till minst lika stora reaktioner och diskussioner som nu blev fallet, men en sak hade ändå varit säker.I...
