Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln
”Vinna som ett lag, förlora som ett lag?” Damfotbollen har genomgått en
förändring från 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under många år
ansetts som en manlig sport, och även om det finns många kvinnliga
fotbollsspelare, är det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi är båda två
fotbollsspelare som har erfarenhet från flick- och damfotboll. Vi har spelat
för att vi har tyckt att det varit kul, men även för att vi som lagidrottare
har en vilja av att vinna. Alla går in i ett fotbollslag med olika anledningar.
Det har inte gjorts någon studie om socialt samspel i ett damfotbollslag
tidigare och därför valde vi att utgå från Jesper Fundbergs studie Kom igen
gubbar! Han har följt ett pojkfotbollslag på träningar, matcher och turneringar
under fyra år. Han konstaterade att fotbollen fungerar i största grad till att
fostra dagens pojkar in i maskuliniteten och allt vad det innebär. Vi frågade
oss vad som egentligen händer i ett fotbollslag förutom att individerna spelar
fotboll. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för socialt samspel bland
tjejer/kvinnor i ett damfotbollslag. Vår frågeställning är följande: Hur ser
det sociala samspelet ut i ett damfotbollslag? För att besvara syftet har vi
valt en kvalitativ metod, nämligen att genom observationer och kvalitativa
intervjuer få en fördjupad förståelse för vårt problemområde. Utifrån
observationer som bygger på fem träningar och tre matcher valde vi ut sju
respondenter och en informant som skulle hjälpa oss att få en kompletterande
kunskap om det sociala samspelet i laget. Laget som vi koncentrerat oss på har
vi valt att benämna Salmered IF för att ge spelare och tränare full anonymitet.
När vi hade genomfört våra observationer och intervjuer analyserade vi
materialet och delade upp det i följande kategorier: Grupper och roller,
etablerade och outsiders, uppskattning och bekräftelse, status och inflytande,
nya spelare, kvinnor i grupp, träning och match samt kommunikation och skämt.
Utifrån dessa områden visade vi resultatet i det vi hade observerat och
kompletterade med citat då vi fann det som det bästa sättet för att
åskådliggöra resultatets kontext på bästa sätt. Resultatet analyseras utifrån
två teorier, Erving Goffmans, Jaget och maskerna som belyser vardagslivet ur
ett dramaturgiskt perspektiv där Goffman använder sig av teatertermer för att
förklara människors olika roller och agerande. Norton Elias & John. L. Scotsons
teori Etablerade och outsiders kommer även användas då de beskriver hur en
etablerad grupp använder sin makt för att upprätthålla föreställningen om att
en outsider grupp är mindre värd.
Resultatet visar att det går att applicera teorierna på det sociala samspelet
som finns i Salmered IF. Vi känner att vi har fått tillräckligt med information
från observationerna och intervjuerna för att konstatera att vi besvarat vårt
syfte. Det finns olika grupper i Salmered IF som grundar sig på ålder, status,
och etablering i A-laget. De två huvudgrupperna som laget består av är den
etablerade gruppen och outsidergruppen. Den etablerade gruppen består av de
spelare som varit med längre i laget, är lite äldre och oftast får spela i
A-laget. Outsider gruppen består av spelare som är lite yngre spelare, nya
spelare och de som oftast får spela i B-laget. De har en överlag positivare syn
på sammanhållningen än vad medlemmarna i outsidergruppen har. De funderingar
som har växt under studien gång handlar mest om fostringsansvaret som fotbollen
har. Ett lag är inte alltid ett lag i den bemärkelsen att alla tillsammans får
vara med och kämpa för laget. Alla spelare i laget får inte samma chans.
Spelare som tillhör den etablerade gruppen ha...
