Syftet med denna uppsats var att utifrån Hadenius och Weibulls synsätt se
hur en händelse blir en nyhet och ur ett historiskt perspektiv studera hur
Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna. Syftet var även att se vilken
teori tidningarna hade om orsaken till Krylbosmällen. För att besvara syftet
användes en kvalitativ och en kvantitativ metod, där jag undersökte fem
olika tidningar och litteratur.
När andra världskriget startade förhöll sig Sverige neutrala mellan de
västallierade och Tyskland och deras allierade. Efter påtryckningar från
Tyskland ingick Sverige ett transiteringsavtal med dem. Det innebar att
Tyskland fick transportera material och soldater genom Sverige till
Nordnorge och Finland. Den 19 juli 1941 exploderade en tyskvagn lastad
med ammunition på Krylbo station. Detta gav i folkmun upphov till något som
kom att kallas för Krylbosmällen.
Denna uppsats använde sig av Hadenius och Weibulls synsätt om hur en
händelse blir en nyhet för tidningarna. Krylbosmällen blev en nyhet i
tidningarna för att det var en olycka som skedde i Sverige och befolkningen
i landet kunde identifiera sig med dem som var inblandade i olyckan. En
nyhet ska alltid väcka känslor hos läsaren och händelsen ska ske i deras
närhet.
Den 19 juli 1941 klockan 1.45 startade fjärrgodståg 4352 från Hallsberg till
Krylbo. Tåget hade 59 godsvagnar, varav sju vagnar innehöll explosivt
material. Tåget anlände till Krylbo station klockan 4.58. Där skulle
vagnarna omarrangeras, det skulle även tillkomma nya vagnar som hade anlänt
tidigare till stationen. Vagnarna skulle sedan föras vidare till bland
annat Finland och Nordnorge. När tåget anlände till stationen upptäckte en
järnvägsman att det brann i en av vagnarna. Branden spred sig till de
intilliggande vagnarna och till andra tåg som stod på bangården. Kraftiga
explosioner uppkom och det fortsatte att explodera till och från under hela
förmiddagen. Under Krylbosmällen skadades cirka 30 personer av kringflygande
splitter, 24 personer fördes till lasarettet med skador och av dessa fick 18
personer åka hem samma dag. Krylbos bangård fick omfattande skador och cirka
130 person och godsvagnar förstördes eller fick skador från explosionerna.
Omkringliggande hus fick skador såsom krossade fönster och skadade ytter-
och innertak, mellanväggar och kakelugnar.
Det fanns fem olika teorier varför Krylbosmällen inträffade. Den första
teorin var att det blev varmgång i ett hjullager som ledde till att elden
uppkom. Den andra teorin var att det blev en självantändning i ammunitionen
som fanns i några av vagnarna, tredje teorin var att det skedde en
krutantändning genom friktion. Den fjärde teorin var att det uppstod
gnistbildning vid bromsningen och att denna startade elden. Den sista och
femte teorin var att det var ett sabotage som orsakade Krylbosmällen.
De fem tidningar som användes i denna uppsats var Avesta tidning, Dala-
Demokraten, Stockholms-Tidning, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman. Alla
tidningar hade olika politiska utgångspunkter. Alla beskrev Krylbosmällen på
ett liknande sätt och de skapade en känsla hos läsaren. Tidningarna beskrev
olika hjältemod och bragder som utfördes under Krylbosmällen. De använde
ögonvittnen för att skildra Krylbosmällen. Ti...
