Spännande djur i vendeltida Uppåkra : En komparativ kontextuell analys av ovala och djurformade skålfibulor från Uppåkra

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De ovala och djurformade skålfibulorna utgör ett komplext och svårtolkat material. Målsättningen med detta arbete har likväl varit att utifrån spännenas utformning och kontext, i och utanför Uppåkra, försöka förstå vilka funktioner de kan tänkas ha fyllt under yngre järnålder. De härstammar från den senare delen av vendeltiden, ca 700-770 e. Kr. och har anförts som föregångare till vikingatidens spännbucklor. Fyndomständigheterna indikerar att spännenas huvudsakliga produktionscentra står att finna i Sydskandinavien och att export förekommit till andra delar av Skandinavien liksom i viss utsträckning till Lettland och Tyskland. Uppåkraspännena är uteslutande tillverkade i kopparlegering och utrustade med en nål av järn. Ornamentiken på fibulorna är gjuten och utförd i lågrelief eller i ett fåtal fall s.k. karvsnittsteknik. Motivet har av flertalet forskare ansetts utgöras av antingen ett ryggprojicerat eller två profilprojicerade djur. Djuren som med viss säkerhet kunnat bestämmas till art, bl.a. hästar och möjligtvis även katter och vargar, kan knytas till flera av de förkristna nordiska gudarna. Det är därför troligt att de ovala och djurformade skålfibulorna kan ha fyllt funktioner såsom sociala och religiösa markörer såväl som lyckobringande amuletter där de avbildade djurens egenskaper kontrollerats och verkat gynnande för bäraren exempelvis i rollen som gränsöverskridande förmedlare mellan olika världar. Olika former av efterarbetning, bl.a. förgyllning, vitmetallbeläggning och inläggningar, tyder på att kvinnorna som burit spännena tillhört ett högt socialt skikt inom det vendeltida samhället trots att fibulornas spridningsbild inom Uppåkra visar att de ovala och djurformade skålfibulorna inte anträffats inom boplatsens centrala delar utan ...