I sitt beta¨nkande SOU 2004:47 angav Fo¨rtroendekommissionen att svag bolagsstyrning var en av
flera bidragande orsaker till de fo¨rtroendeskadliga fo¨reteelser som fo¨rekommit inom delar av
na¨ringslivet. Kommissionen tillsammans med ledande na¨ringslivsorganisationer tillsatte da¨rfo¨r den
s.k. Kodgruppen, med uppgift att utarbeta en svensk kod fo¨r bolagsstyrning. Vid tidpunkten fo¨r
arbetet med att skapa en svensk kod, fanns redan koder fo¨r bolagsstyrning i de flesta EU-la¨nderna.
Kodgruppen presenterade ett fo¨rsta fo¨rslag till svensk kod fo¨r bolagsstyrning va°ren 2004. Efter
omfattande behandling av remissinstansernas synpunkter framlades den slutliga ”Svensk kod fo¨r
bolagsstyrning” i december 2004.
Utma¨rkande fo¨r koder fo¨r bolagsstyrning a¨r att de bygger pa° sja¨lvreglering. Na°gon skyldighet att
ra¨tta sig efter koderna fo¨ljer sa°ledes, typiskt sett, inte av lag. Koderna utgo¨r ista¨llet rent
privatra¨ttsliga regelverk. Flertalet utla¨ndska koder, liksom den svenska, a¨r uppbyggda efter principen
comply or explain. I korthet inneba¨r principen att bolag som tilla¨mpar koden har att fo¨lja kodens
regler eller, om bolaget va¨ljer att avvika fra°n en viss regel, fo¨rklara varfo¨r.
Den svenska koden bygger alltsa° pa° principen fo¨lj eller fo¨rklara. Bolag som tilla¨mpar koden skall till
a°rsredovisningen varje a°r foga en bolagsstyrningsrapport och i denna la¨mna fo¨rklaringar till
eventuella avvikelser fra°n koden. Det skall betonas att det sa°ledes inte a¨r ett brott mot koden att
avvika fra°n dess regler.
I vissa la¨nder finns ingen skyldighet att ra¨tta sig efter den nationella koden fo¨r bolagsstyrning, medan
det i t.ex. Tyskland fo¨ljer av lag att bo¨rsbolag skall tilla¨mpa koden. Fo¨r svenskt vidkommande ga¨ller
att koden fra°n den 1 juli 2005 kommer att inga° i Stockholmsbo¨rsens noteringskrav. Kraven i
noteringsavtalet ma°ste uppfyllas av bolag som vill vara noterade pa° bo¨rsen. Kravet inneba¨r att
samtliga svenska bolag pa°...
