För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom många branscher
under senare år varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade
lager. Detta gäller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen,
och även ICA har gått från många små till färre men större lager som täcker
allt vidare geografiska områden. För att kunna jämföra enheternas
prestationer och göra det möjligt att använda samlade resurser vid
effektiviseringar har, sedan ett par år tillbaka, gemensamma
processbeskrivningar ? LICA ? implementerats på samtliga lager. ICA anser nu
att det är dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till
nya förutsättningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i
dagens processer, och därför pågår idag arbetet med vad som kallas LICA II.
Genom att försöka förbättra det interna pallflödet vill författarna med
detta arbete bidra till uppdateringen av processbeskrivningarna samt till
det nya styr- och ledningsverktyget i LICA II. Arbetets syfte är att
kartlägga och effektivisera de interna processerna som berör flödet av
pallar från varumottagning till lastning på avgående lastbilar. Studien har
utförts vid ICAs lager i Umeå men resultaten skall vara så allmängiltiga att
de kan användas på liknande enheter inom företaget.
På grund av fluktuerande efterfrågan på olika artiklar använder sig ICA av
fast expeditionsplatsplacering och flytande buffertplacering, och detta gör
att flödet blir svårt att följa för en specifik artikel. En pall av en
specifik artikel går aldrig samma väg genom lagret som en likadan pall av
samma artikel, och detta gör att det blir svårt att veta om en förändring i
en process leder till en förbättring eller ej. Fokus ligger därför
framförallt på at hitta förbättringspotential för flödet som helhet.
Författarna har valt att undersöka aktiviteterna i samband med pallflödet
samt de olika vägar som en pall kan ta genom lagret för att kunna avgöra
vilka former av slöseri som förekommer.
För att lösa problemet genomfördes en processkartläggning av pallflödet som
sedan kunde jämföras mot beskrivningarna i LICA och därigenom identifierades
brister och förbättringsområden både i instruktionerna och i processerna.
Genom intervjuer, enkäter, egna observationer och brainstorming har
författarna lärt sig dagens flöde samt försökt fånga den kunskap och de
idéer
som finns samlad hos de anställda vid ICA DE Umeå. För att sammanställa och
knyta samman de problem som identifierats användes ett verklighetsträd, som
är en typ av orsak-verkan-diagram, där sambanden mellan de olika problemen
och de bakomliggande orsakerna kunde åskådliggöras grafiskt.
Det visar sig att många problem går att härleda till olika former av slöseri
och att den grundläggande orsaken till en hel del av problemen är brister i
rutiner och brister i systemet ? alternativt problem knutna till mottagning
av varor enligt UPUT (ett förfarande för varumottagning vid ICA). Detta
innebär att ett fåtal förändringar skulle kunna åtgärda ett flertal av de
identifierade problemen. Författarnas åsikt är att det är viktigt att
tillämpa en totalflödessyn i de förändringar som utförs och hela tiden
beakta förändringens inverkan på hela flödet inom l...
