Beslutsprocesser : om beslut i ett öppnare Europa

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s. 37-39). Det går även emot de miljömål som finns i Sverige (prop. 1997/98:145, s. 44-162). Av denna anledning ville författarna undersöka hur myndigheterna kunde skapa en lag som löser problemet med insamling av uttjänta elektr(on)iska produkter, samtidigt som lagen inte tog hänsyn till att följderna blev onödigt stora och att den även gick emot vissa av de miljömål som fanns uppsatta.Det svenska ledarskapet är inriktat på att nå samförstånd i besluten, vilket kräver dialog och en ömsesidighet i accepterandet av en gemensam uppfattning (Edström & Jönsson 2000, s. 166-167). Detta ger utrymme för att intressenterna ska kunna vara med i utformandet av lagen. Under arbetet med utformandet av producentansvaret var många aktörer med skilda intressen och på olika nivåer involverade. Men det var det ekonomiska intresset och det ekologiska intresset som var de i särklass starkaste spänningspolerna under hela den svenska beslutsprocessen.Spänningarna mellan idésystemen förstärktes alltså genom regeringens sätt att låta de som belastas av ett beslut få utforma det. När regeringen överlät ansvaret att sätta målen för producentansvaret på en kretsloppsdelegation bestående av alla olika aktörsgrupper uppstod intressekonflikten mellan de ekonomiska och ekologiska intressena. Lösningen blev i god svensk anda en kompromiss. Målet på lång sikt skulle i enlighet med regeringens direktiv till Kretsloppsdelegationen och den dominerande växtidén bli att skapa ett system med minimal miljöpåverkan. Men det kortsiktiga målet blev att snabbt upprätta ett rikstäckande insamlingssystem med så hög insamlingsgrad som möjligt. I och med detta stöttes tra...