Examensarbetet har syftat till att kartlägga försörjning och lagerhållning
av material, som ligger på lineförråd hos ABB Machines, samt utarbeta
förbättringsförslag för att minska kostnaderna och samtidigt höja den
interna servicenivån.
Litteraturstudier har genomförts, inom bland annat
lagerstyrningssystem, styrning av lågvärdesartiklar och ABC-analys. För att
se hur andra företag har valt att lösa försörjningen av lågvärdesartiklar
genomfördes en fallstudie hos ABB Robotics och som komplement till teorin
om leverantörsstyrda lager, även kallat VMI, genomfördes en fallstudie hos
Motor & Machines leverantör Arvid Nilsson Sverige.
Analys av nuläget utifrån litteraturstudien visar på ett antal
förbättringsmöjligheter inom områdena lager och lokaliseringen av
lineförrådsmaterial, materialförsörjningsflödet samt underhåll av lager.
Medellagervärdet för lineförråden är 6,7 M SEK. En del av lineförråden har
mycket låg omsättningshastighet. En ABC-analys visar att 7 procent av
artiklarna står för 70 procent av medellagervärdet. Genom att fokusera på
dessa 7 procent och införa en högre grad av standardisering kan
medellagervärdet sänkas och därmed frigörs kapital och
omsättningshastigheten ökar.
Lineförråden är utspridda på ett mycket stort område och lokaliserade så
att materialet är nära montörerna och operatörerna, men det tar mycket tid
för materialansvariga att försörja och underhålla förråden. Flera artiklar
är lagrade på flera ställen, vilket skapar högre lagernivåer, missvisande
förbrukning och dubbla beställningar. Genom att lagra material som används
sällan av en enhet vid en enhet som använder materialet mer frekvent kan
antalet dubbellagrade material minska och därmed minskar materialansvarigas
arbete.
I nuläget används tre olika påfyllnadssystem: beställningspunktssystem,
kanban och periodbeställningssystem, samt ett flertal olika tillämpningar
av systemen. Fördelen med de system som används idag är att de är flexibla
medan nackdelen är att systemen är tidskrävande för materialansvariga.
Genom att ge tydligare visuella signaler för påfyllnad, anpassa systemen
för olika artiklar och införa två-bingesystem, som är en variant av
beställningspunktsystem, i större utsträckning blir systemen mindre
tidskrävande.
Effektiviteten i fakturahanteringen påverkar kostnaden för att göra ett
köp. Kostnaden för att behandla fakturorna till lineförråden var under 2004
cirka 300K SEK. Genom att införa e-fakturering blir kostnaden per faktura
lägre och genom smartare beställningar minskar antalet fakturor.
Inventering tar mycket tid, totalt är det tre månaders arbete för en
förrådsanställd vilket innebär en kostnad på närmare 100K SEK per år. Genom
att inventera material när det är 10 procent eller mindre kvar, löpande
under året, minskar tiden det tar att inventera och arbetsbelastningen blir
jämnare.
Det kapital som ligger bundet i lineförråd består till 25 procent av
artiklar som inte har använts på de senaste 52 veckorna. Inkuranta artiklar
skapar en större produktflora vilket gör att det tar längre tid att
inventera och är svårare för personal att hitta material. I nuläget finns
det flera olika processer för att identifiera och ta beslut om inkuranta
artiklar. Detta skapar dubbelt arbete och ineffektiva processer där sällan
beslut tas om hur man ska hantera inkuranta artiklar. I slutsatserna ges
förslag till hur identifiering och hantering av inkurans kan effektiviseras
genom att definiera två tydliga processer.
Ett sätt att förbättra hela försörjningsflödet, för de 20 procent av
artiklarna som köps från leverantören Arvid Nilsson Sverige, är a...
