Hjärnblödning (hemorrhagia cerebri)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Eller stroke (slaganfall) som är ett samlingsnamn för hjärninfarkter (85%), hjärnblödningar (10%) och hjärnhinneblödningar (subarakoidalblödningar) (5%).
Stroke inträffar när blodflödet till hjärnan försämras, det leder till att hjärnan inte fungerar som den ska, man kan t.ex. få tillfälliga eller permanenta bortfall av en eller flera kroppsliga funktioner. Vid en stroke dör ett antal hjärnceller p.g.a. syrebrist.
En stroke orsakad av en hjärnblödning kan uppstå på två sätt:
Det först är en s.k. vanlig hjärnblödning som uppstår av en blödning inne i hjärnan. Det är en defekt artär som brister och översvämmar den omringande vävnaden med blod.
Det andra en s.k. subarakoidblödning (hjärnhinneblödning) som förekommer när en blödning mellan de hinnor som omger hjärnan uppstår. Det är när en artär på hjärnans yta som spricker och blod rinner ut i utrymmet mellan hjärnan och skallbenet. Kan förekomma hos både gamla och unga personer. Hos gamla är det vanligtvis bara en blödning ur ett åderförkalkat kärl. Medan det hos yngre är en oftast en aneurysm som brister. En aneurysm är en blodfylld utbuktning som trycker ut en svag punkt i blodkärlsväggen.
Symptomen avslöjar vilken del av hjärnan som har skadats.

Orsaker.
Det finns tre olika typer av hjärnblödning:
· Blödning till följd av våld mot huvudet.
· Blödning till följd av att en pulsåder på hjärnans yta brister.
· Blödning till följd av att en pulsåder inne i hjärnan brister.
Orsaken till en hjärnblödning är att ett blodkärl av någon anledning brister och blodtillförseln till hjärnan blir otillräcklig. Det börjar med att blodkärlen trasslar ihop sig och blodtillförseln till just detta stället ökar. Då ökar pressen på artärer och vener och man kan då få en hjärnblödning.
Den vanligaste orsaken till hjärnblödning är förhöjt blodtryck, som leder till kärlförändringar och ökad kärlskörhet. Rökning, förhöjda blodfetter, diabetes och en förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar i släkten är andra riskfaktorer som påverkar. Majoriteten av blödningar orsakade av högt blodtryck har tyvärr dödlig utgång.
En ovanlig orsak till hjärnblödning är en nedsatt förmåga att koagulera. Än mer sällsynt är medfödda missbildningar av blodkärl inne i hjärnan. Utan behandling riskerar 60% av de som bär på en missbildning någon gång i sitt liv få en blödning. Men ibland hittar man ingen orsak till hjärnblödningen.

Symptom.
Symtomen beror på blödningens läge och storlek i hjärnan.
En mindre ytligt belägen blödning kan medföra lindriga symtomen t.ex. lätt exremitetsförlamning, begränsad känselstörning eller synfältsdefeket.
En större blödning ger mera alarmerande symtom t.ex. huvudvärk, illamående, kräkningar, sjunkande medvetande och uttalande förlamningssymtom.
De flesta hjärnblödningar uppstår i eller nära storhjärnans centralt belägna kärnstrukturer, d.v.s. till närheten av hjärnans vätskefyllda kamrar (ventriklar), till vilken blödningen kan bryta ut igenom. 10% sker i lillhjärnan och det förekommer då balansrubbningar. 5-10% sker i hjärnstammenman och man kan få dubbelseende, svårigheter att svälja och artikulera, yrsel, balansrubbning och sänkt kraft- och känselnedsättning. Blödningar belägna centralt medför ofta hög dödlighet.
Vid blödning från ett blodkärl på hjärnans yta är symptomen en plötslig, oerhört intensiv huvudvärk, ibland även medvetslöshet eller förlamningar, man blir också ofta mycket stel i nacken.
En blödning från en pulsåder inne i hjärnan blir man ofta plötsligt, förlamad eller får nedsatt känsel i ena halvan av kroppen, svårigheter att tala eller att förstå, svårigheter att se åt höger eller vänster.
Det kan också förekomma epileptiska anfall och kramper i alla former av hjärnblödning. En hjärnblödning får oftast en kraftigare symtom än vid hjärninfarkter.
Ca 10% av alla som någon gång i livet får en hjärnblödning dör och många får neurologiska handikapp för livet.

Behandling.
Kräver omedelbar inläggning och behandling på sjukhus, man bör vårdas på en speciell strokeenhet. Diagnosen ställs med hjälp av, en skiktröntgen en s.k. datortomografi. Om kärlmissbildningen inte ligger för svåråtkomlig så kan man operera.
De blödningar som utgår från ett pulsåderbråck, kräver snabb neurokirurgisk behandling. Även blödningar från ett pulsåderbråck inne i hjärnan kan bli föremål för operation, men är sällsynt.
Behandlingen inriktar sig mot att förebygga nya blödningar.
Man kan också strålbehandla det ställe där missbildningen ligger. Men även behandla med klister, man använder en tunn mikrokateter som körs upp i ett av kärlen och när katetern når ett passande ställe så sprutar den ut ett slags vävnads klister, som fyller igen det missbildade området.
De patienter som behandlas med klister klara sig 90%.
Allt fler överlever en akut stroke. Men lite mer än en fjärdedel av dem som drabbats avlider akut eller efter några månader.

Stroke drabbar 25 000-30 000 svenskar varje år. Medelåldernvid insjuknandet är 75 år. Allt fler och äldre människor drabbas, men inte bara äldre, ca 20% är yngre än 65 år. År 2010 kommer ca 30% fler patienter att insjukn...