Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och
Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett
upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka
förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter
boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle
bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den
finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas.
Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och
efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en
totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående
Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903
och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i
försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt.
Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.
Utredningen lade fram ett förslag på ett nytt skolsystem för de
nomadiserande samernas barn som var anpassat efter deras livsföring.
Riksdagen godtog systemet med en helt segregerad skola som hade till syfte
att ge "så god undervisning som möjligt åt fjällappars barn" och
att "anordna undervisningen så, att den inte avvänjer barnen från
nomadlivet".
Motiven till denna segregerade skolform var flera: man ansåg att samerna
hade egenskaper som gjorde dem mest lämpade för nomadlivet, och att de
saknade de fysiska och psykiska egenskaper som krävdes för regelbundet
kroppsarbete. Samerna ansågs lyckligast i sin naturliga nomadiserande miljö
och de skulle få svårigheter att anpassa sig till ett liv i det svenska
samhället. "Gynna gärna lapparna på allt sätt, gör dem till sedliga, nyktra
och nödtorftigt bildade människor, men låt dem inte läppja på
civilisationens bägare i övrigt, det blir i alla fall bara ett läppjande,
men det har aldrig varit och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska
vara lapp".
I den väglösa glesbygden i norr var familjerna barnrika och
försörjningsmöjligheterna begränsade. Människorna var beroende av de få
arbetstillfällena och fattigdomen var utbredd samtidigt som smittsamma
sjukdomar spred sig i de trångbodda hemmen. Året 1902 med missväxt och kyla
medförde verklig nöd till området. Man insåg att något måste göras för att
lindra nöden. En idé var arbetsstugor för barn. De första åtta
arbetsstugorna i Norrbotten inrättades 1903, fyra i Finnbygden och fyra i
Lappmarken. Totalt kom tjugo arbetsstugor att inrättas i Norrbotten varav
de flesta i Finnbygden. Arbetsstugorna inrättades för att lindra den akuta
nöden men utvecklades snart till en institution för spridning av det
svenska språket. "Barnen skola även läras kärlek till hembygd och
fosterland" och arbetsstugan var ämnad att vara: "...människokärlekens och
fosterlandskärlekens mönsteranstalt för barnens från de norrbottniska
ödebygderna fostran till goda svenska medborgare".
Statens minoritetspolitik gentemot samerna var negativ segregationspolitik
då det inte skedde på deras eget initiativ, utan snarare mot deras egen
vilja. De nomadiserande samernas kontakt med det civiliserade samhället
skulle minimeras och samerna som renskötande nomadfolk skulle bevaras för
deras eget bästa. Samerna utsattes även för diskriminering då deras
möjligheter till högre utbildning och arbetstillfällen m.m. var begränsade.
Den politik som staten förde gentemot tornedalingarna, och som även kom att
genomsyra arbetsstugans verksamhet, var assimileringspolitik. Ett
utsuddande av det finska språket och den kultur man ansåg sammanbunden med
detta språk, för ett totalt uppgående i den svenska kulturen med dess
värderingar.
Hur kommer det sig då att två minoritetsgrupper, boende i samma del av
landet, under samma tidsperiod utsattes för olika former av
minoritetspolitik? I slutet av 1800-talet spreds nationalistiska och
socialdarwinistiska idéer i Europa och världen och detta kom även att få
inflytande i Sverige. Idéer från raslig och kulturell socialdarwinism kom
att påverka statens synsätt på samerna: språkdarwinistiska och
nationalistiska idéer påverkade synen på d...
