Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan:
”Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?”
Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats narrativt och sammanställts i en fiktiv mailkonversation.
Syftet med uppsatsen är att lyfta fram tankar och attityder kring frågeställningen och locka till reflektion hos läsaren. Processen har präglats av ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod genomsyrar studien och datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, vilket bidragit till att det är respondenters egna åsikter och attityder kring frågeställningen som framförs.
Tre områden har visat på skillnader länderna emellan. Det första området gäller den så kallade ”up-or-out” kulturen, vilken innebär att avancera eller lämna företaget. Den här kulturen har stor påverkan på medarbetarna i Nederländerna, men kan inte sägas förekomma i Sverige. I Nederländerna är det inte accepterat att stanna på en viss hierarkisk nivå, utan den anställde måste hela tiden sträva uppåt. I Sverige är det godtaget att välja att bli kvar på en viss nivå och inte ha avancemang som främsta karriärsmål.
Det andra området handlar om hur mycket tid som läggs ner på arbetsrelaterade aktiviteter utöver direkta arbetsuppgifter. Överlag verkar ett heltidsarbete på revisionsbyrå innebära fler timmar än de 40 timmar per vecka som är praxis. Utöver det här ansåg respondenterna i Nederländerna att det var viktigt för karriären att spendera en del av sin fritid på arbetsrelaterade aktiviteter. Syftet med det är att skaffa sig ett brett nätverk, vilket är viktigt för möjligheten till snabbt avancemang.
Det tredje området rör möjligheten att kombinera karriär och familjebildande. Under forskningsprocessen har det framkommit att i allmänhet anser inte de kvinnor vi talat med att deras kön påverkar det dagliga arbete något nämnvärt. Ett område skiljer dock länderna åt. Kvinnorna i Nederländerna tvingas, på grund av regelverk och attityder kring föräldraledighet, i många fall välja mellan karriär och familjebildande. I Sv...
