Geografi och livet i Kina och USA

23 röster
37281 visningar
uppladdat: 2003-04-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
USA
klimat, näringar & naturtillgångar (G, VG)

Klimat
Längst ner i södra USA råder ett snarlikt tropiskt klimat, i alla fall i sydöstra USA. I sydväst, och efter större delen av västkusten råder ett medelhavsklimat. Denna värme i södern lämpar sig för olika typer jordbruk. Vid västkusten odlar man till exempel oliver, vindruvor och liknande saker.
Eftersom klimatet i sydöst på många sätt liknar Greklands eller Spaniens växer här mycket palmer och låga buskage.

I större delen av landet råder ett fastlandsklimat. Men eftersom det inte finns några bergskedjor i vardera norr eller syd så drar vindar in och möts på slätterna mitt i landet. Klimatet svänger därför mycket från år till år beroende på viken vind som är starkast, den kalla nordliga, eller den varmare sydliga vinden.
Det regnar inte så mycket i de centrala delarna av USA, eftersom två bergskedjor i öst och väst hindrar regnet. Men genom avancerad konstbevattning lyckas man ändå odla här. Man koncentrerar sig på spannmål.
Naturen är slät och platt, till största del prärie med låga buskar.

På östkusten råder det ett stadigt kustklimat och även högst upp i nordväst återfinns detta klimat.
I detta område drar fuktiga vindar in från Atlanten. Det odlas inte mycket här, den största näringen är inom industrin.

Jordbruket
En viktig näring i USA är jordbruket, USA producerar mest mat i hela världen!
Man odlar inte bara vete utan även majs, oliver, vindruvor, daddlar och apelsiner mm. På senare tid har även sojabönor och jordnötter vuxit sig starkare.

Vad man odlar var beror mest på vad marknaden vill ha i området, men det har också mycket med tradition att göra.
För enkelhetens skull delar man in landet i olika bälten med olika jordbruk.

Ett bälte är det så kallade majsbältet som man finner i den östra delen av centrala USA. Här finns även en stor köttindustri, men stora boskapshjordar som utfodras med majsen. Detta gör att majsjordbruket har blivit väldigt lönsamt just här.
Djuren föds upp längre söderut där det är för torrt för att odla någonting. De utfodras med ett specialfoder av en blandning av majs och sojabönor. Därför odlas även mycket bönorna i området.
Norr om detta övergår boskapen mer till mjölkkor.

Västerut så hittar vi så småningom vetebältet. Här är det för torrt för majsodling, och därför har man övergått till vete. Är det av någon händelse ännu torrare här så övergår man till viss boskapsskötsel.
Söder om detta hittar vi Texas. Här har man väldigt länge ägnat sig åt att odla bomull och tobak. Klimatet passar för detta, men traditionen är även djupt rotad.
I de blötare områdena vid kusten kan man även odla mycket ris.

I de sydöstra delarna av landet, det vill säga i trakterna kring Florida så odlas det mycket frukt och sockerrör. Här är klimatet det bästa för just den sortens jordbruk.

Längs USA:s västkust finns det nästan inget jordbruk alls. Här har stora städer vuxit fram med jättelika industrier.

Industrin
På USA:s västkust är som sagt industrin väl utbredd. Framför allt bilindustrin och annan högteknologisk industri är stor här. Detta beror mycket på bergskedjan Appalacherna som går utefter kusten. Den är full med bland annat kol och malm. Det är här som en av den största näringen i området finns.
I de myllrande storstadsområdena finns även väldigt mycket företag av olika slag. Vanligast att nämna brukar vara försäkringsbolag och liknande.

Längre österut är bilindustrin ännu större tackvare ännu mer kolfyndigheter och metallfyndigheterna. Denna stora bilindustri ger även jobb åt en mängd underleverantörer runt omkring.

I södra USA så har man tillgång till olja, vilket betyder att man här ägnar sig åt industri som cirkulerar kring oljan. Till exempel tillverkar man plast. Men här finns även stora forskningscentrum och liknande.

I sydvästra delen av landet har elektronikföretag tagit sitt största fäste. Här tillverkas mycket elektronisk utrustning. Men det är även i detta område som man på universiteten lär sig om de komponenter som tillverkas. Det gör att företagen har en snabb och enkel tillgång till kunnig arbetskraft.

USA har även en viss skogsindustri. Den största finns i nordvästra delarna av landet. Men även söderut är industrin erkänd. I norr avverkar man mest barrskog, medan det i söder bara finns lövskog.
En viss skogsindustri pågår även på västkusten och i östra mitten av landet.

Vad det gäller fiske så är Alaska den viktigaste platsen. Men även i den Mexikanska Golfen, och i de södra delarna av Atlantkusten pågår det en fiskeindustri. Den norra kusten är dock alldeles för förorenad av industrin.

En annan viktig industri som man kanske glömmer bort är turismen i landet. USA är det land som ligger i toppen av antalet turister. De stora städerna, de vidsträckta slätterna och de djupa skogarna är vad som lockar turisterna.

Exporter och importer
Detta väldiga industriland kräver en massa energi. Speciellt i USA där mycket av industrin är väl utvecklad och avancerad.
USA får mycket av sin energi från förbränning av olja. Landet har väldigt mycket olja i sig själv med den räcker ändå inte till. Därför så måste man importera detta från andra länder.
I gengäld så exporterar man allt vad man odlar i det vidsträckta landet. Spannmålen räcker mycket knappt till någon export alls, eftersom det är så många munnar att mätta. Men ris som man odlar i de sydöstra delarna exporteras. Också jordnötter exporterar här ifrån.
Längre norrut är bilindustrin stor, och här ifrån kommer en stor mängd bilar till Europa varje år. Även annan teknisk utrustning som till exempel datorer kommer från detta område.
I västra delen av landet så odlar man mycket druvor och oliver.
Av druvorna gör man vin som sen exporteras till utlandet.
De största exporterna är dock inom militärindustrin och den kemiska industrin.

USA importerar och exporterar förvånansvärt lite med tanke på landets storlek. För USA i sig själv spelar utrikeshandeln mycket liten roll, men utanför landets gränser spelar ekonomin i USA väldigt stor roll. Framför allt handlar det om den teknologi som landet exporterar.
Men landet har hela tiden varit mån om att kunna klara sig på egna ben. Därför har man infört många importblockader och liknande för att förhindra att man blir för beroende av andra stater.

USA:s befolkning
När man tänker på USA så ser man ofta ett fruktansvärt mångkulturellt samhälle. Men siffrorna talar annorlunda. 1995 beräknades hela 82% av befolkningen vara vit.
Av de icke-vita utgörs den största delen av svarta (12%) och resten av asiater eller indianer.

Geografiskt sett så är landets befolkning hopklämd på olika platser. Stadsområdena ger plats år hela 80% av befolkningen, det vill äga omkring 200 miljoner. Detta är framför allt på västkusten och i de större städerna på östkusten.
Alltså kan man säga att större delen av landets befolkning bor i storstäder.

Språket är naturligtvis till största del engelska.
Men i landets historia räknar man med att det funnits hela 300 olika språk, varav ungefär hälften finns kvar idag. De talas av mycket få människor, som dessutom ofta är gamla. Många av dessa urgamla språk kommer med stor sannolikhet att försvinna i de närmsta generationerna.
Ett annat stort språk är spanskan, som är ett spår av stor inflyttning av mexikaner och spanjorer till USA, som helt enkelt behåller sitt modersmål. Spanskan är idag USA:s näst vanligaste språk.

Religion
USA har genom historiens gång alltid haft en frihet vad det gäller religion. Detta är en viktig orsak till varför många emigrerade till landet under 1700-talet och senare. Religiös förföljelse i hemlandet fick dem att flytta till ”det nya landet” där de fick tillbedja vilken gud de ville, hur de ville.
Detta har gjort att väldigt många olika kyrkor har väx upp. Både katolska, protestantiska, baptistiska och många, många andra. Konkurrensen mellan alla dessa kyrkor har alltid varit stor. Men samtidigt ger de en invånare en stor valmöjlighet.
Den största delen av befolkningen är i alla fall på något sätt kristen. Och religionen har hela tiden varit viktigare här är i till exempel Sverige där vi inte är särskilt religiösa av oss alls. Till exempel så ber presidenten George Bush till gud hela tiden i hans tal, och den amerikanska ”svensson”-familjen är en familj som minsann går till kyrkan varje söndag.

Men med invandringen så har även också andra religioner kommit in i landet, så som hinduism och islam. Även om de på långa vägar inte är lika erkända som kristendomen, eller judendomen för den delen.

Utbildning
Systemet för utbildning skiljer sig ganska så mycket från Europas system, och för en svensk kan det vara svårt att förstå.
Men i stort fungerar det så här:
I de flesta stater är skolan obligatirisk från 6 till 16 eller ibland till och med 18 års ålder. Man börjar med en 6-årig primärskola. Där efter följer en lika lång utbildning på något som kallas High school uppdelat på två treårsperioder.
Därefter kan man gå vidare till College i två eller fyra år. Efter College riktar man ofta in sig på en arbetsinriktat skola, så kallad graduate school. Den kan ha till exempel en medicinsk inriktning, eller kanske inom elektronikbranschen.

Utbildningen är någonting som man i varje stat ansvarar för själv, det vill säga varje stat tar hand om sina egna elevers skolgång. Detta har lett till en mycket stor delning bland landets skolor det gäller kvalité på utbildning och standard. Mycket för att olika stater har olika mycket resurser att lägga på skolan.
Detta har gjort att privata skolor väldigt vanliga och också väldigt populära.

Under årens lopp har många försök gjort för att förbättra den allmänna kunskapen bland befolkningen. Till exempel har lagar fastslagits som tydligt sätter gränser för vad man ska kunna i de olika ämnena. Efter det har utbildningen bar blivit bättre och bättre.

Sociala klasser
USA har ett av världen största sociala klyftor mellan de olika klasserna. Det finns en relativt stor överklass, en ganska utbredd medelklass och en lika stor underklass där de svarta är väldigt överrepresenterade. Det är just klyftan mellan underklassen och medelklassen som är störst.
Levnadsförhållandena mellan dessa klasser styrs mycket av den allmänna ekonomin som landet har.
Men någonting annat som skiljer klasserna åt är framför allt sjukvård och omsorg för såväl gamla som barn. Landet har nämligen ingen gratis sjukvård (allmän sjukförsäkring), utan istället förlitar man sig på försäkringar som man själv betalar för. Dessa försäkringar är det dock inte alls säkert att underklassen har råd med. Därför kan man verkligen säga att sjukvården kunde varit bättre.

Vad som gör det ännu värre är att utbildning är någonting som även det kostar pengar. Ska man få en bra utbildning så måste man gå på college, och idag är det långt ifrån en självklarhet. Kontenta; rika och välbärgade familjer och släkter får det ännu bättre. De fattigare och sämre ställda får fortsätta knega på i leran, så att säga.

Andra saker som skiljer sig från det liv vi lever här är bland annat åsikter vad det gäller abort. I måna stater är det helt olagligt, på andra platser går åsikterna isär så häftigt att läkare och sjuksköterskor som utfört aborter har mördats.

Det finns heller ingen lagstadgad föräldraledighet när barnet väl kommer. Istället avgörs detta i kontraktet man skriver på med sin arbetsplats. Detta gör att arbetet ofta bestämmer om familjen har ”råd” med barn eller ej.
Även anställdas sjukförmåner och semester är sådant som bestäms i anställningsvillkoren.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är i USA ännu större än i till exempel Sverige. Det råder en likalönprincip men den efterföljs inte. I allmänhet får kvinnorna 75% av mannens lön för samma jobb. Men genom kvotering och positiv särbehandling har man försökt få in kvinnor i makthavarnas stolar, så att säga.

Avslutning
USA kanske är ett i alla fall relativt mångkulturellt samhälle. Men de många olika kulturerna har verkligen fått kämpe för sin existens. I många delar av USA är bland annat rasismen så utbredd att man aktiv diskriminerar svarta, trotts att detta går emot nationella lagar i landet.
Till exempel delstaten Texas brukar beskrivas som extra konservativ. Med en historia som präglas av slavhandel är synen på svarta fortfarande väldigt dålig.

Men, det går inte att komma ifrån, diskrimineringen och olikheterna mellan olika kulturer är stor. Man delar upp sig, till och med i städerna, i olika kolonier, som till exempel Little Ittaly eller China Town. Det är svårare för en asiat, och för framför allt en svart, att få jobb eller i över huvud taget röra sig fritt i landet. Detta problem är antagligen större här än på någon annan plats.

Dessutom har man ända sedan man bröt sig loss från England utvecklad en stark nationalism som kanske syns tydligare idag än någonsin. I deras ögon har USA allt, och behöver inte någon annan. En bild som på många sätt är farlig för resten av världen.


Kina
klimat, näringar & naturtillgångar (G, VG)

Det finns många olika klimattyper i Kina. Det beror på de stora höjdskillnaderna i sydväst samt att landet är så fruktansvärt stort. Det sträcker sig över tre olika klimatzoner; en smal tropisk zon, e subtropisk zon och en tempererad zon.

Väst
I västra Kina är klimatet mycket strängt på grund av bergen. Här råder ett fastlandsklimat. Vintern är extremt kall och sommaren är mild. Nederbörden här är mycket liten.
Nere i sänkorna bland bergen däremot är hettan större om sommaren. Värmen, kylan och den ringa nederbörden gör att växtligheten blir väldigt sparsam, i bästa fall tillräckligt till bete för djuren. Förutom i vissa delar där man med konstbevattning fått det att blomstra.
Men här odlas i största allmänhet inte mycket, och det bor inte många människor i västra Kina.
Man skulle kunna förklara hela området som berg, platåer och öknar.

Öst
Östra Kina delas in i två klimatdelar, syd och nord.
I nordöst så kan man om vintern få känna av ett nästan Sibiriskt klimat. Vintrarna är även mycket torra, så det blir inte mycket nederbörd.
Somrarna däremot är mycket varma. Det är nu all nederbörd kommer i samband med lågtryck som kommer från öster.
Så gott som hela östkusten lämpar sig på grund av klimatet och den torra jorden väldigt väl för odling av bland annat vete. Man odlar även bland annat soja, hirs och durra.

I sydöst är markerna istället fruktansvärt blöta för att man ska kunna odla ris. Även det varma klimatet gynnar risodlarna.
Här odlas även mycket the.

Syd
Hela södra Kina har ett mycket milt klimat eftersom det ligger så nära den subtropiska zonen. Allt som ofta har denna del av Kina ett milt klimat, som sagt, men ibland kan kall vind från norr tränga sig igenom. Men i allmänhet är det ganska varmt här.
Hela södra Kina har mycket nederbörd som fördelar sig jämnt över hela året. Från söder drar det dessutom in kraftiga monsunvindar som har förödande inverkan på kusten. De hårda vindarna blåser bland annat av hustak och förstör egendom.

Vegetationen är till stor del tropisk. Här växer många värdefulla träslag.
Den ursprungliga skogen har så gott som skövlats bort, men sluttningarna täcks av bambu, som är den Kinesiska pandans favoritmat.

Industrin
Det är i östra Kina som huvuddelen av Kinas industri hittas. Det beror på att det är här de stora städerna, och därmed arbetskraften, finns. Anledningen till att städerna växt fram just här är för att det är vid havet och kanske också för att klimatet är behagligt. Dessutom är det här som naturtillgångarna till industrin finns.

I de nordöstra delarna finns det också en hel del skog, och därmed en skogsindustri.
Här finns även fyndigheter så som bauxit och bly.
Gruvor är det även gott om i de sydöstra delarna av landet. Här utvinner man också kol, järn, tenn, mangan, uran och mycket mer.
Så gott som i hela östra Kina finns det också gott om kol.

Den östra delen av Kina är den del som innehar den betydande oljan också. Det vinns lite olja även i väst, men bara så att det räcker till landets egna reserver.

I nordöst så ligger det en hel del mekaniska verkstäder och stålverk. Anledningen till det är gruvorna i norr.
Även i mitten av Kina återfinns denna typ av industri. Men dessa verkstäder tar sin malm från gruvorna i söder istället.

Längre söderut övergår industrin till mer elektronik och teknologisk industri. Det beror på att området är mer tätbefolkat och industrin här kräver mycket arbetskraft.

Shanghai är den stad som genom historien bundit samman omvärlden och resten av Kina. Det har varit en betydande handelsstad. Därför har här flera olika industrier vuxit fram. Bland annat är textil- och läkemedelsindustrin stor.

I jämförelse med västvärlden så ligger Kina långt bak i den teknologiska utvecklingen. Industrialiseringen har gått väldigt trögt, och startade sent. Därför utförs stora delar av jordbruket fortfarande för hand.
Men Kina är ett rikt land när det gäller naturtillgångar. Därför har man ett brett utbud av industrier.

Exporter och importer
Kina har under en lång tid i historien haft helt stängda gränser, vilket betyder att ingen handel med övrig världen har skett över huvud taget. Men när Mao dog öppnades gränserna igen och Kina tog fart.
Framför allt importerar Kina. Det handlar om industrivaror till deras växande industri. Samt elektronik till såväl industrin som till privatpersoner.
I huvudsak importeras det som man inte kan tillverka själv i landet.

Exporten är ytterst liten. Kanske beror det på en historia med planekonomi, eller att landet inte tillverkar tillräckligt mycket som kan exporteras. Det lilla man exporterar är i alla fall lite elektronik och mat i olik former, så som ris till exempel.


Befolkningen
Fördelningen av folket i Kina är fruktansvärt ojämn. Hela 90% av befolkningen klämmer ihop sig på bara 15% av landets yta.
Mest folktätt är det på östkusten, där städerna är gigantiska och inte på något sätt går att jämföra med Stockholm…
Anledningen till att man klämmer ihop sig på östkusten är att det är här man kan odla. I sydöst odlas det väldigt mycket ris, som länge varit en viktig del i jordbruket. Dessutom är resten av landet nästan bara berg där det är mycket svårt att leva.
Den största delen av befolkningen bor alltså i stora städer.
Men på den senare tiden har utvecklingen vänt lite i samband med att företag och industrier öppnat på landsbygden.

Religion
Kina har ett mångfald av religioner. Dels de inhemska folkreligionerna som konfucianism och daoism, och så de mer vanliga buddhism, islam och kristendom.
Alla dessa religioner cirkulerar nu i Kina. De flesta av dem har kommit till Kina genom mission från andra delar av världen (framför allt kristendomen).
Den vanligaste religionen i Kina idag är dock buddhism. Då den kom till Kina fyllde den på många sätt upp ett tomrum inom Kinesisk religion. Den anpassade sig också till landet bättre än vad de senare nya religionerna inom landet har gjort.
Nu för tiden är buddhistmunkarna en vanlig syn i Kina.

Utbildning
Under väldigt långt tid har Kina saknat en ordentlig skolgång. Före 1949 var en stor del av befolkningen analfabeter. Men det kinesiska kommunistpartiet förespråkade utbildning viktigare än någonting annat och sedan dess har saker och ting förbättrats.

Den obligatoriska skolgången förlängdes och skolan blev också i allmänhet bättre. Dock måste elever fortfarande betala för sina egna läroböcker och till och med vissa skolavgifter finns kvar.

Vanligtvis sker den obligatoriska skolstarten vid sex års ålder. Man går i nio år och kan sedan gå vidare i en annan treårig skola. Före den obligatoriska finns även en treårig förskola där särskilt sport och lek prioriteras. Det kan mycket väl jämföras med Sveriges dagis.
Vanligare och vanligare blir också universiteten med en ännu mer inriktat linje, till exempel inom elektronik eller medicin.

Tyvärr så tar Kinas skola hårt åt landsbygden. Många bönder skickar helt enkelt inte sina barn till skolan eftersom arbetskraften är viktigare för inkomsten. Ännu mer vanligt är det att man helt enkelt inte kan betala den årliga skolavgiften. Många barn får därför sluta skolan i förtid, eller kanske inte alls börja. Så man kan ju fråga sig om det verkligen blivit så mycket bättre…

Sociala förhållanden
Klyftan mellan staden och landet är väldigt stor. Ofta lever bonden på landsbygden på gränsen till fattigdom, medan stadsmänniskan lever ett gott liv som medelinkomsttagare. Klyftan mellan fattiga och rika är i Kina väldigt stor. Som exempel är medelinkomsten i staden dubbelt så hög som den på landet. Dessutom är välståndsskillnaderna mellan de statligt anställda och de privata arbetarna ännu större, då de statliga tjänar sämst med en fast lön.
1990 angavs det att hela 100 miljoner kineser levde i allvarlig fattigdom.

Arbetsveckan är sex dagar lång, man jobbar sammanlagt 48 timmar i veckan vanligtvis. Någon lag angående semester förekommer inte. Precis som i USA är alltså detta upp till varje löneavtal.

Under planekonomins tid i Kina så fanns det stabila sociala nät, där det till exempel sades att alla hade rätt till bostad, kläder, mat, sjukvård och begravning. Men allt detta försvann med planekonomin. När den fria marknaden öppnades så fanns det inte längre några försäkringar. Det betydde att kortsiktigt så försämrades många kinesers liv. Men andra former av sociala nät håller nu på att växa fram.

Jämställdheten mellan kvinnor och män kunde varit bättre. Kvinnorna är underrepresenterade i så väl folkkongressen som i arbetskraften (utanför jordbruket).
Dessutom är det med stor sannolikhet fortfarande vanligt arrangerade giftermål mellan olika familjer, trotts att det är förbjudet enligt lag.
Även barnarbete är förbjudet i Kina, men tros ändå finnas kvar, speciellt på landsbygden dit lagens arm sällan når.

En mycket rik historia
Kina har en av världen rikaste och längsta historier. Kulturen i Kina är brett utvecklad, både inom poesi, drama och teater samt konst, ny som gammal.
Speciellt den kinesiska teatern har rötter som är 5000 år gamla, jämförbart med USA:s omkring 200 år gamla historia.
Även konsten är något alldeles speciellt. På grund av landets placering geografiskt så har konsten varit tämligen opåverkad under historiens gång. Detta har gjort att kinesisk konst nu är något alldeles speciellt som klassas högt på världsmarknaden.
Något annat som kommer från Kina är kalligrafin, ett skrivsätt som av många ses som ren konst.

Även kinesisk byggnadskonst skiljer sig markant från västvärldens. Färger och former får helt nya dimensioner då man tittar på ett kinesiskt slott from omkring 2000 år sedan. De gömmer en historia som man ofta glömmer bort, men som är långt mer spännande än våran nordliga barbariska historia.

Avslutning
Det finns två stycken bilder av Kina idag. Dels ser jag det kommunistiska röda Kina, hårdare och mer styrt än kanske någon annan kommunistisk stat har varit.
Men så ser jag också ett modernt Kina växa upp, ett Kina som inte alls skiljer sig särskilt mycket från den västvärld som vi lever i. Även Kina har stora städer, breda gator och stora affärscentrum. Jag tror inte att det är så olikt Sverige.
Mycket av våran tro om andra länder, speciellt i Asien, bottnar nog i fördomar. Kina är ett bra exempel.

Men jag vill inte hylla landet för mycket. Någonstans finns kommunismen kvar. Ännu är inte livet särskilt anpassat efter hela befolkningen. Politiken idag är anpassad efter stadsmänniskan, inte efter den fattigare bonden.
I ett samhälle som bara gynnar rika och missgynnar mindre rika, kommer slutligen problemen hopa sig och samhället kommer att gå om intet. Jag tror att en helt gratis skolgång för alla barnen, sannerligen vore flera steg i rätt riktning för Kina.


Källor
· Geografi 9, Bokförlaget Natur Och Kultur 1999.
· Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker 1993.
· http://www.euroasiasoftware.com/fakta.html
· Vänner, bekanta och familj
USA
klimat, näringar & naturtillgångar (G, VG)

Klimat
Längst ner i södra USA råder ett snarlikt tropiskt klimat, i alla fall i sydöstra USA. I sydväst, och efter större delen av västkusten råder ett medelhavsklimat. Denna värme i södern lämpar sig för olika typer jordbruk. Vid västkusten odlar man till exempel oliver, vindruvor och liknande saker.
Eftersom klimatet i sydöst på många sätt liknar Greklands eller Spaniens växer här mycket palmer och låga buskage.

I större delen av landet råder ett fastlandsklimat. Men eftersom det inte finns några bergskedjor i vardera norr eller syd så drar vindar in och möts på slätterna mitt i landet. Klimatet svänger därför mycket från år till år beroende på viken vind som är starkast, den kalla nordliga, eller den varmare sydliga vinden.
Det regnar inte så mycket i de centrala delarna av USA, eftersom två bergskedjor i öst och väst hindrar regnet. Men genom avancerad konstbevattning lyckas man ändå odla här. Man koncentrerar sig på spannmål.
Naturen är slät och platt, till största del prärie med låga buskar.

På östkusten råder det ett stadigt kustklimat och även högst upp i nordväst återfinns detta klimat.
I detta område drar fuktiga vindar in från Atlanten. Det odlas inte mycket här, den största näringen är inom industrin.

Jordbruket
En viktig näring i USA är jordbruket, USA producerar mest mat i hela världen!
Man odlar inte bara vete utan även majs, oliver, vindruvor, daddlar och apelsiner mm. På senare tid har även sojabönor och jordnötter vuxit sig starkare.

Vad man odlar var beror mest på vad marknaden vill ha i området, men det har också mycket med tradition att göra.
För enkelhetens skull delar man in landet i olika bälten med olika jordbruk.

Ett bälte är det så kallade majsbältet som man finner i den östra delen av centrala USA. Här finns även en stor köttindustri, men stora boskapshjordar som utfodras med majsen. Detta gör att majsjordbruket har blivit väldigt lönsamt just här.
Djuren föds upp längre söderut där det är för torrt för att odla någonting. De utfodras med ett specialfoder av en blandning av majs och sojabönor. Därför odlas även mycket bönorna i området.
Norr om detta övergår boskapen mer till mjölkkor.

Västerut så hittar vi så småningom vetebältet. Här är det för torrt för majsodling, och därför har man övergått till vete. Är det av någon händelse ännu torrare här så övergår man till viss boskapsskötsel.
Söder om detta hittar vi Texas. Här har man väldigt länge ägnat sig åt att odla bomull och tobak. Klimatet passar för detta, men traditionen är även djupt rotad.
I de blötare områdena vid kusten kan man även odla mycket ris.

I de sydöstra delarna av landet, det vill säga i trakterna kring Florida så odlas det mycket frukt och sockerrör. Här är klimatet det bästa för just den sortens jordbruk.

Längs USA:s västkust finns det nästan inget jordbruk alls. Här har stora städer vuxit fram med jättelika industrier.

Industrin
På USA:s västkust är som sagt industrin väl utbredd. Framför allt bilindustrin och annan högteknologisk industri är stor här. Detta beror mycket på bergskedjan Appalacherna som går utefter kusten. Den är full med bland annat kol och malm. Det är här som en av den största näringen i området finns.
I de myllrande storstadsområdena finns även väldigt mycket företag av olika slag. Vanligast att nämna brukar vara försäkringsbolag och liknande.

Längre österut är bilindustrin ännu större tackvare ännu mer kolfyndigheter och metallfyndigheterna. Denna stora bilindustri ger även jobb åt en mängd underleverantörer runt omkring.

I södra USA så har man tillgång till olja, vilket betyder att man här ägnar sig åt industri som cirkulerar kring oljan. Till exempel tillverkar man plast. Men här finns även stora forskningscentrum och liknande.

I sydvästra delen av landet har elektronikföretag tagit sitt största fäste. Här tillverkas mycket elektronisk utrustning. Men det är även i detta område som man på universiteten lär sig om de komponenter som tillverkas. Det gör att företagen har en snabb och enkel tillgång till kunnig arbetskraft.

USA har även en viss skogsindustri. Den största finns i nordvästra delarna av landet. Men även söderut är industrin erkänd. I norr avverkar man mest barrskog, medan det i söder bara finns lövskog.
En viss skogsindustri pågår även på västkusten och i östra mitten av landet.

Vad det gäller fiske så är Alaska den viktigaste platsen. Men även i den Mexikanska Golfen, och i de södra delarna av Atlantkusten pågår det en fiskeindustri. Den norra kusten är dock alldeles för förorenad av industrin.

En annan viktig industri som man kanske glömmer bort är turismen i landet. USA är det land som ligger i toppen av antalet turister. De stora städerna, de vidsträckta slätterna och de djupa skogarna är vad som lockar turisterna.

Exporter och importer
Detta väldiga industriland kräver en massa energi. Speciellt i USA där mycket av industrin är väl utvecklad och avancerad.
USA får mycket av sin energi från förbränning av olja. Landet har väldigt mycket olja i sig själv med den räcker ändå inte till. Därför så måste man importera detta från andra länder.
I gengäld så exporterar man allt vad man odlar i det vidsträckta landet. Spannmålen räcker mycket knappt till någon export alls, eftersom det är så många munnar att mätta. Men ris som man odlar i de sydöstra delarna exporteras. Också jordnötter exporterar här ifrån.
Längre norrut är bilindustrin stor, och här ifrån kommer en stor mängd bilar till Europa varje år. Även annan teknisk utrustning som till exempel datorer kommer från detta område.
I västra delen av landet så odlar man mycket druvor och oliver.
Av druvorna gör man vin som sen exporteras till utlandet.
De största exporterna är dock inom militärindustrin och den kemiska industrin.

USA importerar och exporterar förvånansvärt lite med tanke på landets storlek. För USA i sig själv spelar utrikeshandeln mycket liten roll, men utanför landets gränser spelar ekonomin i USA väldigt stor roll. Framför allt handlar det om den teknologi som landet exporterar.
Men landet har hela tiden varit mån om att kunna klara sig på egna ben. Därför har man infört många importblockader och liknande för att förhindra att man blir för beroende av andra stater.

USA:s befolkning
När man tänker på USA så ser man ofta ett fruktansvärt mångkulturellt samhälle. Men siffrorna talar annorlunda. 1995 beräknades hela 82% av befolkningen vara vit.
Av de icke-vita utgörs den största delen av svarta (12%) och resten av asiater eller indianer.

Geografiskt sett så är landets befolkning hopklämd på olika platser. Stadsområdena ger plats år hela 80% av befolkningen, det vill äga omkring 200 miljoner. Detta är framför allt på västkusten och i de större städerna på östkusten.
Alltså kan man säga att större delen av landets befolkning bor i storstäder.

Språket är naturligtvis till största del engelska.
Men i landets historia räknar man med att det funnits hela 300 olika språk, varav ungefär hälften finns kvar idag. De talas av mycket få människor, som dessutom ofta är gamla. Många av dessa urgamla språk kommer med stor sannolikhet att försvinna i de närmsta generationerna.
Ett annat stort språk är spanskan, som är ett spår av stor inflyttning av mexikaner och spanjorer till USA, som helt enkelt behåller sitt modersmål. Spanskan är idag USA:s näst vanligaste språk.

Religion
USA har genom historiens gång alltid haft en frihet vad det gäller religion. Detta är en viktig orsak till varför många emigrerade till landet under 1700-talet och senare. Religiös förföljelse i hemlandet fick dem att flytta till ”det nya landet” där de fick tillbedja vilken gud de ville, hur de ville.
Detta har gjort att väldigt många olika kyrkor har väx upp. Både katolska, protestantiska, baptistiska och många, många andra. Konkurrensen mellan alla dessa kyrkor har alltid varit stor. Men samtidigt ger de en invånare en stor valmöjlighet.
Den största delen av befolkningen är i alla fall på något sätt kristen. Och religionen har hela tiden varit viktigare här är i till exempel Sverige där vi inte är särskilt religiösa av oss alls. Till exempel så ber presidenten George Bush till gud hela tiden i hans tal, och den amerikanska ”svensson”-familjen är en familj som minsann går till kyrkan varje söndag.

Men med invandringen så har även också andra religioner kommit in i landet, så som hinduism och islam. Även om de på långa vägar inte är lika erkända som kristendomen, eller judendomen för den delen.

Utbildning
Systemet för utbildning skiljer sig ganska så mycket från Europas system, och för en svensk kan det vara svårt att förstå.
Men i stort fungerar det så här:
I de flesta stater är skolan obligatirisk från 6 till 16 eller ibland till och med 18 års ålder. Man börjar med en 6-årig primärskola. Där efter följer en lika lång utbildning på något som kallas High school uppdelat på två treårsperioder.
Därefter kan man gå vidare till College i två eller fyra år. Efter College riktar man ofta in sig på en arbetsinriktat skola, så kallad graduate school. Den kan ha till exempel en medicinsk inriktning, eller kanske inom elektronikbranschen.

Utbildningen är någonting som man i varje stat ansvarar för själv, det vill säga varje stat tar hand om sina egna elevers skolgång. Detta har lett till en mycket stor delning bland landets skolor det gäller kvalité på utbildning och standard. Mycket för att olika stater har olika mycket resurser att lägga på skolan.
Detta har gjort att privata skolor väldigt vanliga och också väldigt populära.

Under årens lopp har många försök gjort för att förbättra den allmänna kunskapen bland befolkningen. Till exempel har lagar fastslagits som tydligt sätter gränser för vad man ska kunna i de olika ämnena. Efter det har utbildningen bar blivit bättre och bättre.

Sociala klasser
USA har ett av världen största sociala klyftor mellan de olika klasserna. Det finns en relativt stor överklass, en ganska utbredd medelklass och en lika stor underklass där de svarta är väldigt överrepresenterade. Det är just klyftan mellan underklassen och medelklassen som är störst.
Levnadsförhållandena mellan dessa klasser styrs mycket av den allmänna ekonomin som landet har.
Men någonting annat som skiljer klasserna åt är framför allt sjukvård och omsorg för såväl gamla som barn. Landet har nämligen ingen gratis sjukvård (allmän sjukförsäkring), utan istället förlitar man sig på försäkringar som man själv betalar för. Dessa försäkringar är det dock inte alls säkert att underklassen har råd med. Därför kan man verkligen säga att sjukvården kunde varit bättre.

Vad som gör det ännu värre är att utbildning är någonting som även det kostar pengar. Ska man få en bra utbildning så måste man gå på college, och idag är det långt ifrån en självklarhet. Kontenta; rika och välbärgade familjer och släkter får det ännu bättre. De fattigare och sämre ställda får fortsätta knega på i leran, så att säga.

Andra saker som skiljer sig från det liv vi lever här är bland annat åsikter vad det gäller abort. I måna stater är det helt olagligt, på andra platser går åsikterna isär så häftigt att läkare och sjuksköterskor som utfört aborter har mördats.

Det finns heller ingen lagstadgad föräldraledighet när barnet väl kommer. Istället avgörs detta i kontraktet man skriver på med sin arbetsplats. Detta gör att arbetet ofta bestämmer om familjen har ”råd” med barn eller ej.
Även anställdas sjukförmåner och semester är sådant som bestäms i anställningsvillkoren.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är i USA ännu större än i till exempel Sverige. Det råder en likalönprincip men den efterföljs inte. I allmänhet får kvinnorna 75% av mannens lön för samma jobb. Men genom kvotering och positiv särbehandling har man försökt få in kvinnor i makthavarnas stolar, så att säga.

Avslutning
USA kanske är ett i alla fall relativt mångkulturellt samhälle. Men de många olika kulturerna har verkligen fått kämpe för sin existens. I många delar av USA är bland annat rasismen så utbredd att man aktiv diskriminerar svarta, trotts att detta går emot nationella lagar i landet.
Till exempel delstaten Texas brukar beskrivas som extra konservativ. Med en historia som präglas av slavhandel är synen på svarta fortfarande väldigt dålig.

Men, det går inte att komma ifrån, diskrimineringen och olikheterna mellan olika kulturer är stor. Man delar upp sig, till och med i städerna, i olika kolonier, som till exempel Little Ittaly eller China Town. Det är svårare för en asiat, och för framför allt en svart, att få jobb eller i över huvud taget röra sig fritt i landet. Detta problem är antagligen större här än på någon annan plats.

Dessutom har man ända sedan man bröt sig loss från England utvecklad en stark nationalism som kanske syns tydligare idag än någonsin. I deras ögon har USA allt, och behöver inte någon annan. En bild som på många sätt är farlig för resten av världen.


Kina
klimat, näringar & naturtillgångar (G, VG)

Det finns många olika klimattyper i Kina. Det beror på de stora höjdskillnaderna i sydväst samt att landet är så fruktansvärt stort. Det sträcker sig över tre olika klimatzoner; en smal tropisk zon, e subtropisk zon och en tempererad zon.

Väst
I västra Kina är klimatet mycket strängt på grund av bergen. Här råder ett fastlandsklimat. Vintern är extremt kall och sommaren är mild. Nederbörden här är mycket liten.
Nere i sänkorna bland bergen däremot är hettan större om sommaren. Värmen, kylan och den ringa nederbörden gör att växtligheten blir väldigt sparsam, i bästa fall tillräckligt till bete för djuren. Förutom i vissa delar där man med konstbevattning fått det att blomstra.
Men här odlas i största allmänhet inte mycket, och det bor inte många människor i västra Kina.
Man skulle kunna förklara hela området som berg, platåer och öknar.

Öst
Östra Kina delas in i två klimatdelar, syd och nord.
I nordöst så kan man om vintern få känna av ett nästan Sibiriskt klimat. Vintrarna är även mycket torra, så det blir inte mycket nederbörd.
Somrarna däremot är mycket varma. Det är nu all nederbörd kommer i samband med lågtryck som kommer från öster.
Så gott som hela östkusten lämpar sig på grund av klimatet och den torra jorden väldigt väl för odling av bland annat vete. Man odlar även bland annat soja, hirs och durra.

I sydöst är markerna istället fruktansvärt blöta för att man ska kunna odla ris. Även det varma klimatet gynnar risodlarna.
Här odlas även mycket the.

Syd
Hela södra Kina har ett mycket milt klimat eftersom det ligger så nära den subtropiska zonen. Allt som ofta har denna del av Kina ett milt klimat, som sagt, men ibland kan kall vind från norr tränga sig igenom. Men i allmänhet är det ganska varmt här.
Hela södra Kina har mycket nederbörd som fördelar sig jämnt över hela året. Från söder drar det dessutom in kraftiga monsunvindar som har förödande inverkan på kusten. De hårda vindarna blåser bland annat av hustak och förstör egendom.

Vegetationen är till stor del tropisk. Här växer många värdefulla träslag.
Den ursprungliga skogen har så gott som skövlats bort, men sluttningarna täcks av bambu, som är den Kinesiska pandans favoritmat.

Industrin
Det är i östra Kina som huvuddelen av Kinas industri hittas. Det beror på att det är här de stora städerna, och därmed arbetskraften, finns. Anledningen till att städerna växt fram just här är för att det är vid havet och kanske också för att klimatet är behagligt. Dessutom är det här som naturtillgångarna till industrin finns.

I de nordöstra delarna finns det också en hel del skog, och därmed en skogsindustri.
Här finns även fyndigheter så som bauxit och bly.
Gruvor är det även gott om i de sydöstra delarna av landet. Här utvinner man också kol, järn, tenn, mangan, uran och mycket mer.
Så gott som i hela östra Kina finns det också gott om kol.

Den östra delen av Kina är den del som innehar den betydande oljan också. Det vinns lite olja även i väst, men bara så att det räcker till landets egna reserver.

I nordöst så ligger det en hel del mekaniska verkstäder och stålverk. Anledningen till det är gruvorna i norr.
Även i mitten av Kina återfinns denna typ av industri. Men dessa verkstäder tar sin malm från gruvorna i söder istället.

Längre söderut övergår industrin till mer elektronik och teknologisk industri. Det beror på att området är mer tätbefolkat och industrin här kräver mycket arbetskraft.

Shanghai är den stad som genom historien bundit samman omvärlden och resten av Kina. Det har varit en betydande handelsstad. Därför har här flera olika industrier vuxit fram. Bland annat är textil- och läkemedelsindustrin stor.

I jämförelse med västvärlden så ligger Kina långt bak i den teknologiska utvecklingen. Industrialiseringen har gått väldigt trögt, och startade sent. Därför utförs stora delar av jordbruket fortfarande för hand.
Men Kina är ett rikt land när det gäller naturtillgångar. Därför har man ett brett utbud av industrier.

Exporter och importer
Kina har under en lång tid i historien haft helt stängda gränser, vilket betyder att ingen handel med övrig världen har skett över huvud taget. Men när Mao dog öppnades gränserna igen och Kina tog fart.
Framför allt importerar Kina. Det handlar om industrivaror till deras växande industri. Samt elektronik till såväl industrin som till privatpersoner.
I huvudsak importeras det som man inte kan tillverka själv i landet.

Exporten är ytterst liten. Kanske beror det på en historia med planekonomi, eller att landet inte tillverkar tillräckligt mycket som kan exporteras. Det lilla man exporterar är i alla fall lite elektronik och mat i olik former, så som ris till exempel.


Befolkningen
Fördelningen av folket i Kina är fruktansvärt ojämn. Hela 90% av befolkningen klämmer ihop sig på bara 15% av landets yta.
Mest folktätt är det på östkusten, där städerna är gigantiska och inte på något sätt går att jämföra med Stockholm…
Anledningen till att man klämmer ihop sig på östkusten är att det är här man kan odla. I sydöst odlas det väldigt mycket ris, som länge varit en viktig del i jordbruket. Dessutom är resten av landet nästan bara berg där det är mycket svårt att leva.
Den största delen av befolkningen bor alltså i stora städer.
Men på den senare tiden har utvecklingen vänt lite i samband med att företag och industrier öppnat på landsbygden.

Religion
Kina har ett mångfald av religioner. Dels de inhemska folkreligionerna som konfucianism och daoism, och så de mer vanliga buddhism, islam och kristendom.
Alla dessa religioner cirkulerar nu i Kina. De flesta av dem har kommit till Kina genom mission från andra delar av världen (framför allt kristendomen).
Den vanligaste religionen i Kina idag är dock buddhism. Då den kom till Kina fyllde den på många sätt upp ett tomrum inom Kinesisk religion. Den anpassade sig också till landet bättre än vad de senare nya religionerna inom landet har gjort.
Nu för tiden är buddhistmunkarna en vanlig syn i Kina.

Utbildning
Under väldigt långt tid har Kina saknat en ordentlig skolgång. Före 1949 var en stor del av befolkningen analfabeter. Men det kinesiska kommunistpartiet förespråkade utbildning viktigare än n...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Geografi och livet i Kina och USA

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-04-01]   Geografi och livet i Kina och USA
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1908 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×