Sammanfattning
Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och
utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd
till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint
förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen.
Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer.
Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en
järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan,
iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera
Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den
nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället.
Det gynnsamma sillfisket i området skapade
arbetstillfällen och framväxten av ett näringsliv. De talrika fiskfångsterna
inpaketerades i stora lådor som
staplades på kajen för vidare transport på järnvägen till Norrköping. De
flitigt använda fiskebåtarna krävde service och reparationer, varför
näringslivet snart kom att utökas med en varvsverksamhet. Ett skriande behov av
bostäder för järnvägspersonalen och fiske- och varvsarbetarna uppstod, vilket
ledde till de första ansatserna till skapandet av en bebyggelsestruktur. Den
alltmer stigande befolkningsantalet
skapade dessutom underlag till ett utökat funktionsutbud i form av till exempel
speceriaffärer, restauranger, hotell, bank- och postkontor.
Ryktet om den vackra skärgårdsnaturen i Arkösund spreds via Vikbolandsbanan
till Norrköping med omnejd. För de boende i Norrköping, som precis stigit in i
industrialismens tidsålder med rykande skorstenar och undermålig boendemiljö
som följd, framstod Arkösund som en paradisisk oas. För dem
som hade en ekonomi som tillät införskaffandet av en bostad ute i skärgården
som komplement till stadsboendet, var Arkösund ett välbesökt sommarnöje. I takt
med att badortslivet blev högsta modet lät societeten uppföra exklusiva
sommarvillor i vattennära lägen. Det aktiva näringslivet och det stora
funktionsutbudet i kombination med goda kommunikationer och ett ständigt
växande antal boende och sommargäster ledde till att Arkösund under ett halvt
sekel kom att utgöra en av centralorterna i Östergötlands skärgård. Dock avtog
den positiva utvecklingen för samhället strax efter mitten av 1900-talet till
följd av en allmän nedgång inom näringslivet, människors ändrade levnadsmönster
samt att badortslivet blev omodernt. Slutpunkten för ortens utveckling
markerades med järnvägslinjens avveckling år 1960. Därefter har samhället fört
en alltmer tynande tillvaro.
Utvecklingen i Arkösund ska betraktas mot bakgrund av de genomgripande
förändringar som har skett av levnads- och arbetsförhållandena i landets
skärgårdar under det senaste seklet. Från att tidigare ha utgjort renodlade
verksamhetsmiljöer i vilka människor haft sin dagliga utkomst huvudsakligen
genom fiske-, jakt- och varvsindustrin, har våra skärgårdsmiljöer i allt högre
utsträckning blivit en plats dit folk reser för att tillbringa sin semester
under den varmare delen av året.
Skärgårdens förändrade karaktär från verksamhetsort till semesterort ställer
ökade krav på åtgärder för att förstärka skärgården som en attraktiv miljö att
vistas i, detta såväl för att behålla befintlig befolkning
som för att attrahera nya grupper av människor. En sådan miljö anses kunna
skapa förutsättningar för en
levande skärgård för alla, såväl för sommarboende som fast befolkning, under
hela året. Viktigt är att miljöfrågorna ses utifrån ett samhälleligt
helhetsperspektiv för att området ska kunna utvecklas.
I Norrköpings översiktsplan från 2002 fastställs att visionen är att skapa en
levande skärgård i Arkösund
där människor kan bo och verka året om. Med sitt isolerade läge på Vikbolandets
yttersta spets, måste Arkösund i sig själv kunna uppbringa en attraktivitet.
Problemet är att Arkösund i dagsläget inte utgör en tillräckligt attraktiv
miljö som människor väljer att besöka eller bosätta sig i. I takt med en
alltmer åldrande befolkning och svårigheten att attrahera barnfamiljer och
ungdomar upplevs samhället som ödsligt och händelsefattigt. Orten lever
tillfälligtvis upp något under sommarsäsongen, dock i allt mindre
utsträckning. Åtgärder måste därför vidtas för att vända den negativa
utvecklingen, återupprätta områdets forna status genom att fler människor och
verksamheter attraheras till Arkösund.
Syftet med arbetet är därför att skapa planmässiga förutsättningar för ökad
attraktivitet och utveckling av
Arkösund, för att därmed bidra till en levande skärgård för såväl besökare som
fritidsboende och fast befolkning.
Att uppnå visionen om att skapa en levande skärgård i Arkösund inbegriper
förändringar på en rad samhälleliga områden, varför detta arbete begränsar sig
till att ge förslag på hur man genom en utveckling av den fysiska, byggda
miljön kan generera en positiv utveckling av Arkösund. Utredningen ses som en
del av ett större projekt för landsbygdsutveckling på Vikbolandet.
Detta arbete har bedrivits på plats i Norrköping och genomförts i samarbete med
kommunen. Under projektets gång har intervjuer genomförs med berörda aktörer
såsom politiker, planerare och intressenter.
Arbetet innefattar inledningsvis en bakgrundsdel av Vikbolandets och Arkösunds
förhållanden och förutsättningar. I denna behandlas i ett första skede
Vikbolandet och dess demografi, näringsliv,
socialtjänst, skol-, kyrko-, föreningslivs- och studiecirkelsverksamhet, lant-
och skogsbruk, jakt och
fiske, vägnät, kollektivtrafik samt porträtt av levnadsförhållandena på Gränsö
och Aspöja på Vikbolandet. Därefter beskrivs Arkösund och dess befolknings-
bebyggelse-och näringslivsutveckling, skol- och seglingsverksamhet samt
naturförhållanden.
Nästkommande kapitel utgörs av en analysdel där en ortsanalys av Arkösund
genomförs. Ortsanalysen tar upp aspekter rörande Arkösunds markanvändning och
trafikförhållanden, service och sociala funktioner, karaktärsstarka platser och
element, landskapsbild och vegetation, naturvärden, mark som ägs och förvaltas
av Norrköpings kommun i Arkösund, detaljplanelagda områden samt genomförda
geotekniska undersökningar i Arkösund.
Bakgrunden och analysen lägger grunden för en förslagsdel. I denna ges förslag
till ett antal utvecklingsstrategier för Arkösund. Utvecklingsstrategierna för
Arkösund består i att skapa en gynnsammare trafiksituation, stärka det
offentliga livet, utveckla de estetiska kvaliteterna samt skapa förutsättningar
för aktiviteter. Till varje utvecklingsstrategi följer en rad åtgärder. Vidare
ges förslag till en övergripande planering av Arkösund och möjliga
utbyggnadsområden.
Med ledning av utvecklingsstrategierna och den övergripande planeringen av
Arkösund har slutligen ett planförslag utarbetats över samhället med betoning
på följande delområden; Arkösunds centrumdel, hamnpiren och hamnmiljön,
Kvarnberget, Badholmarna och Nordanskog. Viktiga inslag i planförslaget är
skapandet av ett nytt centrum med boende och verksamheter, anläggandet av en
kanal och hamnbassäng samt uppförandet av fler fritidshus. Förslaget över
Arkösund är försett med beskrivande text i kombination med illustrationer i
form av perspektiv-, detalj- och principskisser, axonometrier, fotomontage samt
fotografier av de fysiska modeller som gjorts över området.
I en komparativ del betraktas planförslaget över Arkösund i ljuset av ett
annat, liknande stadsbildningsprojekt som planerats på annat håll. Det projekt
som valdes för detta syfte var det nyplanerade bebyggelseområdet Järla sjö
beläget i närheten av Nacka utanför Stockholm. Trots områdenas vitt skilda
förutsättningar kunde konstateras att planeringsfilosofi...
