Filmanalys av "Döda Poeters Sällskap"

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Filmanalys av ”Döda Poeters Sällskap”

Huvudpersoner:
Mr. Keating är den nya läraren i Engelska som en gång i tiden gått på Welton som elev. Han var under den tiden medlem i Döda poeters sällskap. Keating använder sig av mycket underliga utlärningsmetoder som absolut inte stämmer med skolans strikta principer. Carpe Diem är Keatings motto i livet och just detta försöker han lära sina elever, att tänka själva och leva i nuet och göra vad de själva önskar, inte vad andra vill.
Enligt mig är han den drivande kraften i filmen därför att han med sin person, sin bakgrund och sina undervisningsmetoder gör förändringar både i skolan och i pojkarnas privatliv. Även om han i slutet av filmen, så syns det tydligt att han är vinnaren i slaget och att pojkarna har lyssnat och lärt sig av hans undervisning och goda råd.

Neil Perry är en av Keatings elever, han är den som först verkar uppskatta sin nya lärare. Dessvärre gör hans far inte det och Neil är mycket underkuvad sin far. När Neil av en slump får reda på att Keating varit medlem i Döda poeters sällskap så är han den drivande kraften att starta detta sällskap igen med sina vänner. Neil är lite av ledaren för det pojkgäng som håller ihop på skolan, gängets pajas och gängets psykolog och vän. Tragiskt nog så tar Neil sitt eget liv i filmens slutskede då hans far har tryckt ner alla hans drömmar om att få syssla med teater. Neil blir därmed en sorts martyr för det fria tänkandet.


Bipersoner

Todd Anderson är den nya eleven som kastas in i den grupp av elever som följer Keatings fotspår och startar upp döda poeters sällskap igen. Han skulle likaväl kunna placeras under huvudpersoner, men han har inte lika stor roll i filmen som de andra två.

Knox, Pitt, Cameron, Meeks, alla är de kompisar som läser på skolan till framtida yrken av banktjänstemän, doktorer och andra toppyrken. Även dessa är med i det nyligen återuppväckta döda poeters sällskap , där de alla träffas i en grotta och läser poesi, röker, dricker och filosoferar. Cameron är den karaktär i filmen som är mest tveksam till Keating och först ger med sig och skriver under papper om att Keating skall få sparken, han är som Judas bland lärljungarna.

Tom Perry är Neils pappa. Han har en ganska stor del i filmen och visas som en sträng och manipulativ arg fader som vill att Neil skall bli allt det som han själv inte lyckats bli i livet.

Rektor Nolan är skolans onda människa, han håller hårt på skolans fyra principer tradition, ära, disciplin och briljans och tillåter inte misslyckanden ifrån sina elever. En scen i filmen visar tydligt på detta då han tar till aga med en platt slagträ för att straffa Neil när han skämt ut rektorn under en samling.

Chris är Knox stora förälskelse, hon är den typiska blonda flickan med dejtar en fotbollskille, men i slutet blir kär i nörden. Väldigt Amerikanskt manus över denna kärlekshistoria.

Platser i filmens handling
Internatskolan Welton i Usa på 1950-talet.
Indiangrottan där döda poeters sällskap samlas
En fest som Knox går på för att få träffa Chris
Chris skola, dit Knoz går och läser en kärleksdikt för henne.
Teatern där Neil har huvudrollen i en pjäs
Neils föräldrahem, där han tar sitt liv.

Scener

Många scener i filmen är starka, men de som jag valt att ta upp tycker jag visar mycket på de olika känslor som finns i filmen. Ilska, medkänsla, glädje och många fler.

Allra första engelska lextionen så vill Keating att de skall riva ut inledningkapitel i boken där det beskrivs hur man betygsätter bra poesi på en skala. Först är pojkarna tveksamma, men efter att de börjat så ser man glädjen i deras ansikten. Med detta visar Keating att det skall ske förändringar i kursen och inget kommer vara som det varit förrut på Engelskalektionerna.

En scen som berör mycket och är stark och betydande är när ToddAnderson tvingas fram framför klassen och skall läsa en dikt trots att han inte skrivit någon. Keating håller för hans ögon och ber honom bara säga vad han känner och ser i sitt inre, Tillslut så förlorar Todd all rädsla han har att tala inför andra och orden flödar ur honom som vatten.

Hela scenen när Neil skall ta livet av sig är en betydande och egentligen mycket fin scen, han klär på sig kronan som han haft under teatern, och denna kan faktiskt jämföras med jesu törnekrona. När han sedan, men bar överkropp öppnar fönstret och sträcker ut sina armar så ser han ut som Jesus på korset.
Sedan smyger han in och hämtar en vitt paket i sin fars sänglåda, man förstår direkt med denna symbol att det handlar om ett vapen, men om han skall skjuta sig själv eller sin far framkommer inte förrän man ser hans far vakna av ett skott på undervåningen.

Absolut sista scenen när eleverna ställer sig upp på sina bänkar, trotsar Rektor Nolan som skall leda den lektionen för att visa sin uppskattning till den precis avskedade Mr. Keating är suverän. Tacksamhet och skuldkänslor visas på ett mycket bra sätt i denna scenen och man får ännu en gång höra den välkända repliken ”oh Captain, my captain”


Filmens underme...