År 1970 förstatligades de tidigare privatägda apoteken och ett svenskt apoteksmonopol
inrättades. Sveriges medlemskap i EU har lett till att apotekets detaljhandelsmonopol
ifrågasatts från flera håll. Efter ett medvetet initiativ från en hälsokostbutik aktualiserades
frågan om huruvida den svenska statens ensamrätt till läkemedelsförsäljning kan anses vara
förenlig med EG-rätten.
Den dåvarande VD:n för hälsokostföretaget Bringwell International AB, Krister Hanner,
åtalades vid Stockholms tingsrätt efter att i strid med de svenska bestämmelserna gällande
monopolet ha bedrivit försäljning av nikotinplåster och nikotintuggummin. Hanner bestred
ansvar och menade att den svenska regleringen strider mot EG-rätten och principen om fri
rörlighet för varor. Tingsrätten vände sig i sin tur till EG-domstolen med frågan huruvida ett
statligt monopol för detaljhandel med läkemedel kan anses vara förenligt med EG-rätten,
under förutsättning att syftet bakom regleringen är att trygga behovet av säkra och effektiva
läkemedel.
Först och främst fastställdes det i EG-domstolen att Apoteket AB utgör ett statligt
handelsmonopol i den benämning som avses i gemenskapsrätten. Det krävs emellertid inte att
sådana handelsmonopol avskaffas utan istället skall dessa utformas på ett sätt att ingen
diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan
medlemsstaternas medborgare. Vad gäller handelsmonopol har det sedan tidigare fastslagits
att monopol av det slag som bidrar till diskriminering av varor med ursprung i någon av
medlemsstaterna är förbjudna.
Det är emellertid oklart vilka typer av läkemedel som omfattas av EG-domstolens dom.
Således har förehandsavgörandet varit föremål för vitt skilda tolkningar. Vissa förnekar att
domen skulle innebära några som helst förändringar för svensk rätt, meda...
