Vulkaner ur miljöaspekt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hur bildas en vulkan?
Finns det olika typer av vulkaner? Vilka?
Vad händer när det blir vulkanutbrott?
Varför bor människor där det finns aktiva vulkaner?
Hur många vulkaner finns det ungefär på jorden?
Påverkar vulkaner ozonlagret?
Kan vi människor dra nytta av vulkanerna?

Hur bildas en vulkan?
Jordens kärna består utav nickel och järn och är ca: 4000 grader varm. Runt om kärnan ligger ett lager som kallas för manteln. Det är trögflytande och inte alls lika varmt.
Ytterst ligger jordskorpan.
Jordskorpan är ständigt i rörelse, den består utav olika ”plattor”. Det är när plattorna rör sig som det bildas vulkaner. Detta kan ske både under vattnet och på land. När magman senare kommer upp till ytan kallas den för lava och då består den även utav smält sten och olika gaser och aska. När magman rör sig inne i jordens inre rör sig jordskorpan som består utav många olika plattor. Ibland rör sig plattorna ifrån varandra. I glipan mellan plattorna tränger det upp magma (lava), alltså en vulkan. En vulkan får många utbrott. Efter varje utbrott så bildas det ett lager av stenad lava. Efter ett tag så blir det ett berg. Om vulkanen är ute i havet bildas kan det bildas en ö men om det bara är en liten vulkanö finns det risk att den spolas bort av havet. Därför är det bra om det inträffar många vulkanutbrott på samma plats under en kort tid. En känd ö som har bildats på det sättet är Surtsey som ligger utanför Island. Den bildades på 1960-talet. 5 år senare bildades en liten ö bredvid Surtsey som döptes till Syrlingur. Den spolades bort av havet.

Vad finns det för olika typer av vulkaner?
Om lavan som kommer upp är trög så bildas en ganska hög och spetsig vulkan eftersom att lavan inte hinner flyta så långt. Den sortens vulkan kallas för Stratovulkaner. Om lavan istället är flyter lätt så hinner den flyta mycket längre och en vulkan som är nästan platt bildas. Den sortens vulkaner heter Sköldvulkaner. Ibland kan lavan komma upp fortare än den kan spruta ut ur vulkanen och då bildas en lavakammare i berget och tillslut exploderar det. Det som finns kvar efteråt kallas för Calderavulkan.
Den sista typen utav vulkaner är den sorten som bara är en hop sprickor i marken, den kallas så fyndigt för sprickvulkan.
Anledningen till att lavan flyter olika snabbt är mängden kiseldioxid i lavan. Lite kiseldioxid = En varm basisk lättflytande magma. Mycket kiseldioxid = en svalare sur magma.
Den trögflytande lavan stenar till något som kallas för blocklava. Det är stora kantiga klumpar av lava. Ibland när den lättflytande lavan rinner fram över landskapet stelnar det översta lagret av lava och det rinner lava undertill.

Vad händer när det blir vulkanutbrott?
Först är det ett litet jordskalv. Marken runt omkring en vulkan höjs. Detta är en varnings signal. Magma rör sig under vulkanen. Stenar, giftiga gaser, pimpsten, aska och vulkanisk stoft slungas ut ur vulkanen. Lava tränger upp och väller ut. Ett vulkan utbrott kan pågå i månader, till och med år. Det finns ca 500 stora aktiva vulkaner i världen. När en vulkan har haft ett utbrott och lavan har förvandlats till jord så är den jorden mycket bördig och vattenrik.
Det är därför som det ofta bor mycket människor runt omkring vulkaner. Det finns vulkaner omringade av hela städer som vulkanen Eldfell som ligger på ön Heimaey söder om Island. Den fick ett utbrott 1973. Det innebar att nästan alla invånarna på hela ön fick evakueras till fastlandet och många hus begravdes under aska och förstördes utav lava.
Mexico city är också en stad som ligger farligt nära en vulkan.

För 65 miljoner år sedan levde det dinosaurier på vår jord. Hur de sedan dog ut har forskare undrat hur länge som helst. Det finns många olika teorier men de mest troliga är:
1 Ett stort nedslag av en komet eller meteor.
2 Stora vulkanutbrott som till sin följd fick förändringar i klimatet.
Eftersom att det här är ett forskningsprojekt om vulkaner ska jag fokusera på nr 2.

Påverkar vulkaner ozonlagret?
När en vulkan får utbrott så sprutar den ut, tillsammans med en massa sura gaser en massa koldioxid. Detta påverkar ozonlagret negativt. Det bildas ett lager med koldioxid under ozon lagret som gör att solstrålarna som kommit in får det svårare att komma ut. Det tunnas även ut, jorden blir jätte varm och farliga strålar från solen tränger igenom. De sura gaserna resulterar i så surt regn att det är dödligt.
Det finns forskare som påstår att det var på detta sätt som dinosaurierna dog ut. Det finns rön som visar på att hela ozon lagret skulle ha förstörts under dinosauriernas tid.

En liknande sak hände faktiskt på Filipinerna 1991. Vulkanen Pinatubo fick ett utbrott och aska kastades upp i atsmosvären. Aska och stoft blåste runt jorden och påverkade hela jordens klimat i ca 2 år.
Nu har människorna i världen börjat hitta på andra sätt att förstöra ozon lagret på.
Vi hugger ner regnskogen så att det inte finns några träd som kan ta upp all den koldioxid vi släpper ut. Vi bygger fabriker och kör bil. Det blir inte bättre av att vi bara blir fler och fler heller. Jordens befolkning har mer än fördubblats på 50 år.

Hur kan man dra nytta av en vulkan?
Eftersom att jordens inre är varmt är vattnet varmare ju längre ner man gräver. På många håll i världen satsar man många pengar på djupa borrhål. Med hjälp av borrhålen kan man hämta upp varmt vatten och ånga. Skulle man borra ett hål i Sverige skulle man få göra det 2640 meter ner för att få upp vatten som är 80 grader varmt.
Just nu utanför Lund håller de på och borrar. När de kommigt 3000 meter ner fastnade borren.
Det vattnet de fick upp var 100 % . Nu har de börjat borra med en ny borr bredvid den gamla borren.
Att utvinna energi på detta sätt är något som länder med många vulka...