En större kunskap kring sammansättningen på bränsleblandningen som kommer in till
avfallsförbränningsanläggningarna kan ha en väsentlig positiv inverkan på driftekonomi,
tillgänglighet, utsläppsnivåer och underhållsbehov av anläggningarna. I framtiden kommer
det troligen också att vara nödvändigt att kunna verifiera sammansättningen av t.ex. andelen
fossilt kol i anläggningens bränsleblandning för att den skall kunna klassas i rätt skattenivå.
Ett problem för att få denna bättre kunskap är att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbild
av, och till fullo motsvara, en hel bunker på 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,
storleken på uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan på relevansen av
analysresultat som erhålls från laboratoriet. Även hanteringen av fraktioner som textil, metall,
sten samt stora hårda plastbitar utgör problem då de är svåra att mala till den storlek som
efterföljande analys kräver. Idag utesluts sådana fraktioner från provet trots att de kan ha
betydelse för att beskriva bränsleblandningens förbränningsegenskaper. Ytterligare ett
problem i sammanhanget är att anläggningsägarna inte alltid vet om hur mycket och vid vilka
tillfällen som fraktioner har plockats bort.
Mot denna bakgrund är det intressant att ta reda på vilka metoder som är lämpliga att
applicera på provtagning av fast heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker? Hur skall ej
malbart material hanteras på laboratoriet? Har den initiala provkvantiteten någon betydelse för
kvaliteten på resultaten? Ännu en intressant fråga är hur mycket arbetsmetoden i fält och på
laboratoriet kan förenklas utan att resultaten påverkas negativt?
Rapporten syftar till att sammanställa, utvärdera och komplettera metodik för provtagning,
neddelning och provberedning för heterogena fasta avfallsbränslen. Syftet är även att ge ett
förslag till en arbetsmetod för provtagning och analys av heterogent avfall. En empirisk
undersökning har utförts i projektet för att se hur väl de metoder som nämns i teorin lämpar
sig för provtagning av heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker.
Ett av de uttagna proverna var betydligt större än de övriga proverna då det fungerade som ett
så kallat referensprov. Syftet med referensprovet var att undersöka relevansen och
jämförbarheten i resultaten hos de mindre proverna med det större provets resultat för att
eventuellt föreslå en funktionell provkvantitet som skulle kunna ge ett representativt resultat.
I det här projektet har det dock inte framkommit något som kunnat styrka att de större
proverna uppvisar ett resultat med högre kvalitet än de mindre proverna. Detta innebär att
anläggningsägaren med fördel kan förenkla arbetsmetoden genom att ta ut mindre kvantiteter
av varje prov. Det har dessutom i en analys av det totala provtagningsfelet visat sig att
laboratorieförfarandet bidrar med en ytterst liten del av det totala felet och att det är
provtagningen som står för den största felkällan. Det betyder att även arbetsmetoden i
laboratoriet kan förenklas utan att mätosäkerhet ökar i någon större omfattning. Till exempel
kan en mindre kvantitet användas för fortsatt partikelreducering och istället för att utföra ett
stort antal värmevärdesbestämningar per prov räcker det att endast utföra två utan att förlora i
noggrannhet.
Genom användandet av mindre provkvantiteter underlättas hanteringen både vid
anläggningen och på labora...
