Föda och prestation

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Föda och Prestation

Planering.
Att vår föda påverkar vår prestation vet de flesta. Men på vilket sätt tid, mängd och sort har för påverkan för prestationen är inte lika självklar. Vi bestämde oss för att försöka ta reda på just detta. Genom att testa olika varianter på oss själva och sedan ta reda på varför resultatet blev som det blev. Vi har också egna erfarenheter & andra vi känner som haft sjukdomar som innefattar framförallt mängden av föda. Dessa tänkte vi intervjua, fråga om deras prestation förändras vid deras näringsintag.

Utförande:
Vi började testa tidens betydelse. Detta skulle göras genom att hoppa över eller förskjuta måltider. Dag1: ingen frukost. Dag2:ingen lunch. Dag3:ingen middag. Dag4:fasta. Dag5:endast frukt.
Resultat:

Dag1: Hungriga, åt desto mer till lunch än i vanliga fall. Lektionen innan lunch koncentrerade man sig inte utan hade endast tankarna på mat.

Dag2: Det blev istället en tidig middag på grund av att man var så hungrig. Dessutom så blev det då också kvällsmat. Eftersom man hann bli hungrig innan sovdags.

Dag3: Här åt man desto mer till lunch i förberedande syfte. Sedan fick man också här lov att äta en kvällsmacka eftersom man blev så hungrig.

Dag4: Till frukost drack vi té, lunch några koppar varma koppen. Sedan runt 5-6 tiden så blev vi skakiga och på otroligt dåligt humör. Detta drabbade vår omgivning och vår kapacitet att orka utföra ting. Vi bestämde oss därför att avbryta och åt en stor middag. Efteråt mådde vi bättre.

Dag 5:Man fick gå runt och äta frukt konstant. Vi fick aldrig riktigt den där mättnads känslan. Till slut kände vi inte att vi klarade av att göra detta mer. Bara tanken på att äta fler frukter fick oss att sucka. Också denna gång fick vi avbryta.

Vi intervjuade också några av våra medmänniskor som har haft olika typer av ätstörningar som helst ville vara anonyma Dessa handlar främst om mängder. Sjukdomarna det handlade om var anorexia, hetsätning och bulemi.

Diskussion.
Det vi gjorde var att experimentera med våra hunger känslor. Hunger är den drivkraft som styr behovet att inta föda. Hungerkänslor utlöses från hjärnstammen. Energibalansen kontrolleras bl.a. från där belägna centra för hunger och mättnad. Andra faktorer som påverkar energibalansen är blodsockerhalt, hungersamandragningar i magsäcken, fysisk aktivitet och kroppstemperatur. Dvs så är det individuellt hur lång tid det tar för varje person att uppnå mättnings känsla.

Till skillnad från djur, regleras människans födointag i dag också av omfattande psykologiska och kulturella faktorer. Detta innebär att måltidsordningen i skolor, på arbetsplatser och i hem ofta är anpassad efter praktiska förutsättningar mer än efter individuella hungerkänslor.
Kroppen är av vana inställd efter dessa rutiner. När detta kommer ur ordning kommer också kroppen ur ballans. Vi blir trötta, hungriga och lätt irriterade.

Vårt vardagliga liv ser ut ungefärligt följande.
Morgnarna går upp runt kl 7. Tar oss till skolan med antingen cykel eller går. Börjar skolan kl 8. Har lektioner av olika slag fram till kl 11-12 då vi äter lunch. Skolan slutar vi mellan 2-3, då vi kommer hem blir det oftast någon form av mellanmål. Därefter motion eller pluggar. Middag brukar ätas runt 6-7 tiden. Någon gång mellan 10-11 går man och lägger sig.

Våra prestationer försämrades kraftigt när vi inte åt som vanligt. Eftersom vi gick runt och var antingen konstant hungriga eller irriterade så sjönk koncentrationsförmågan som behövs i våra teoretiska ämnen och orken att plugga och motionera försvann.
Att störa våra näringsintag på sikt leda till näringsbrist -otillräcklig tillförsel av näringsämnen. Näringsbrist leder till minskad tillväxt, minskad arbetsförmåga, vävnads skador, nervsystemets utveckling påverkas och andra störningar i kroppsfunktioner, såsom bl a ökad infektionskänslighet.

Födan bör fördelas på tre mål, frukosten, lunchen och middagen & eventuellt 1-2 mellanmål. I svenska kostrekommendationer föreslås att ¼ av dagens eneriintag förläggs till frukost, 1/3 till lunch, 1/3 till middag och resterande 1/12 intas som mellanmål.

Olika ätstörningar:

Hetsätning är då man vräker i sig mat utan stopp obeskrivligt stora mängder. Främst sådant med snabba kolhydrater och med rikt fettinnehåll. Detta ger ett större energiintag än vad det dagliga behovet kräver. Sjukdomen leder oftast till övervikt. Övervikten kan påverka de dagliga prestationerna, man får svårare att röra sig och arbeta fysiskt. Det har också stor påverkan i den mentala fronten.

Magsäcken utvidgas och man får i förhållande till andra människor mätningskänslan betydligt senare, dvs behövs större intag av mat.Detta gör det svårt att bli frisk ifrån sjukdomen eftersom man då måste lära sig äta i ”normala” mängder, och sluta äta fast man inte uppnått mättningskänslan. Det överskott av olika näringar och energi man får gör att man ofta har hög koncentration och sällan blir trött. Är därför bra i teoretiska ämnen.

Vid anorexia äter man inte alls. Denna sjukdom kallas också ”nervös aptitlös”, vilket är avsiktligt självsvält. Konsekvenser är vanligen låg puls, lågt blodtryck, ödem (onormal ansamling av vätska i kroppen), håravfall och blåfärgning av fingrar och tår. Svälten leder ofta till näringsbrist.. Trötthetskänslor uppkommer först sent under förloppet; i stället är viljestyrka, energi och hyperaktivitet karaktäriska. Prestationerna däremot i teoretiska ämnen försämras.

När man har bullemi gör man likadant som i hetsätning fast man spyr upp maten efteråt. Detta gör att syror som inte borde ha kontakt med halsstrupen och munnen kommer upp och därmed får man ofta frätskador. Kroppen hinner inte få i sig så mycket näring och därmed har bullemi ofta samma konsekvenser som anorexia. Det vill säga att man får näringsbrist, problem att hålla kroppen varm, håravfall, och håravfall.
Man anstränger kroppen mer än anorektiker, då det är fysiskt ansträngande att spy upp maten och därför blir man mer trött och orkeslös.

När vi fastade, dvs endast åt flytande föda var det svårt att känna en mättningskänsla.
Samma sak då vi endast åt frukt. Vid fasta kan kosten variera från enbart vatten, mineral- och vitamintillskott till lågkaloridieter med frukt- och grönsaksdrycker. Fastan ger initialt ofta en viss eufori, upprymdhet och energikänsla, men vi kände bara hunger och irritation. Vi kände aldrig den ”upprymndhet” eftersom vi inte orkade komma över ”uppförsbacken” då man efteråt inte känner hunger. Man tappar ofta vikt av att fasta. Den första viktnedgången beror till största delen på en minskning av vatten- och glykogenmängden (kolhydratmängden) i kroppen. Först efter några dagar kommer nedbrytningen av kroppsfett igång då man orkar hålla ut längre. Rekommendationer säger att man inte bör fasta längre än 7-14 dagar i sträck. Annars kan det ha påverkan på kroppen som kommer bidra till prestationsnedsättning.

Slutsats. Energibehovet är beroende av kroppsstorlek...