Ett område där det i dagsläget sker en otrolig expansion är i den urbana
miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av städer, byar och urbana
samhällen har gjort stora markytor täta för vatten. Tak, fasader och gator
hindrar nederbörden från att tränga ned i marken och bildar istället så
kallat dagvatten. Det är vatten som medför näringsämnen och föroreningar
allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov
till problem i många länder och inte minst inom EU i form av övergödning av
vattendrag, försurning m.m. Därför har lagar stiftats för att kunna komma
till bukt med problemen. Det har dock inte bara skett förändringar inom
samhället. Det har också skett stora förändringar av den traditionella
uppfattningen om hur naturresurser ska förvaltas de senaste 20 åren. I
Sverige har vi sett detta nya tankesätt slå igenom främst inom områden som
rör för förvaltning av fisk, skog, vilt, och i viss mån även vatten. Denna
tankemässiga utveckling härstammar från den moderna forskningen som har
visat
att ekosystem är komplexa och dynamiska system. Följden är att det ställs
höga krav på att de institutioner som förvaltar naturresurser ska kunna
anpassa sig till förändringar och inte bara på kort men även på lång sikt.
Detta koncept kallas för en adaptiv eller anpassningsbar förvaltning och
detta arbete kartlägger och undersöker det offentliga politiska och
administrativa system som hanterar förvaltningen av dagvatten i Luleå älv
och
utvärdera denna utifrån adaptivitetssynpunkt. Arbetet sker inom ramen för
AMORE-projektet (Policy Making for Adaptive Management of Natural
Rescources)
(se Bilaga 3) och utan att gå in närmare på detta projekt, så fokuserar den
på förbättrandet av dagvattenkvalitén i Luleå älv.
Kartläggningen som görs i detta arbete visade på en förvaltning som befinner
sig i början av en övergångsfas, med två parallellt existerande
förvaltningssystem. Ett samförvaltningssystem på EU och riksnivå som är bara
i inledningen av sin implementeringsfas lokalt samt ett enskilt kommunalt
förvaltningssystem på lokal nivå. Den dagliga operationella förvaltningen av
Luleå älv i dagsläget domineras alltså av den lokala nivån och de enskilda
kommunerna. De brister som uppmärksammas sammantaget i den nuvarande
förvaltningen är i form av otydliga mål och föreskrifter, hög osäkerhet,
revirbeteenden av aktörerna, fragmentering av ansvarsområden och
befogenheter, koordinationsproblem samt dåligt nyttjande av tillgänglig
information och resurser. Det förekom också en inkonsekvent tillämpning av
policyn mellan olika styrandenivåer och det fanns en väldigt låg eller
obefintlig adaptivitet. Däremot finns det en positiv utveckling vid sidan om
problemen, vilket i det långa loppet kan leda till en mer adaptiv och
effektivare förvaltning. Dessa inkluderar ett ökat tryck till diskussioner
om
vattenkvalitén i hela Europa, vilket uppskattas av samtliga tillfrågade
aktörer och att det sker en kontinuerlig utökning av kunskapsbasen gällande
vattenförekomster. Chansen för förbättringar av framtida policyn ökar och
osäkerheten i förvaltningen minskar i ett längre perspektiv.
Uppmärksammandet
av vattenkvalitetsfrågor kräver också kvalitetsförbättringar utomlands och
därmed är inte förbättringarna unilateralt svenska. Högkonjunkturen och
tillväxten har också bidragit till en positiv effekt bortsett från en ökad
arbetsbelastning. Via en ökad investeringsvolym höjs utvecklingen på
förvaltningssidan och nya projekt uppkommer. Dessutom finns det mellan
aktörerna vid Luleå älv tankar och tendenser till en ökad grad av samarbete
mellan aktörerna vilket kan i det långa perspektivet eventuellt resultera i
eliminerandet av parallella förvaltningssystem.
Rekommendationerna för att kunna övervinna merparten av problemen med dagens
förvaltning av Luleå älvs dagvatten är att den institutionella uppsättningen
borde utformas så att den maximerar incitamenten till samarbete. Genom
samarbete kan riskerna fördelas och fördelarna maximeras. Det centrala
argumentet är alltså att det måste läggas större vikt på uppmärksammandet av
den institutionella uppbyggnaden, de faktorer som påverkar institutioner och
institutioners påverkan av varandra. Genom att inkorporera i förvaltningen
ett verktyg för självutvärderande av hela förvaltningssystemet bidras till
samt...
