Sammanfattning
Ogräs i stadsmiljön har varit ett växande problem de senaste tio åren. Orsakerna till detta är främst att användningen av kemiska bekämpningsmedel har blivit begränsad, samt att resurserna till skötsel och underhåll av de hårdgjorda ytorna har minskat. Under vår utbildning har vi berört de kostnader som uppstår vid regelbundna skötselinsatser. Det har gjort oss uppmärksamma på att ogräs kan ta en stor del av skötselbudgeten för företag och kommuner om man vill hålla en hög skötselstandard. Under utbildningen och i den litteratur vi läst fokuseras det mycket på att bekämpa ogräs – väldigt lite handlar om vad man kan göra i förebyggande syfte.
Inom problemområden dyker det allt som oftast upp otaliga lösningar av varierande kaliber, och så även här. På marknaden finns en mängd olika fogmaterial och fabrikat att välja mellan och alla säger sig vara det bästa alternativet. Forskningen inom området har inte kommit så långt och marknaden är i stort behov av en undersökning som visar hur de olika materialen fungerar i praktiken och under ett längre tidsperspektiv.
Detta examensarbete består av två delar, en inledande litteraturstudie, och en inventering i form av en fallstudie i fem Svenska kommuner. De platser vi valde ut inventerade vi utifrån mängden ogräs, och vilken typ av ogräs som förekom. Dessutom tittade vi på hur de olika materialen såg ut ur hållbarhetsaspekt. Med det menar vi hur de står emot sopning med sugande sopmaskin och hur de klarar den belastning som ytan utsätts för. Inventeringen har vi utfört enligt en inventeringsmall, för att säkerställa jämförbarheten av de olika platserna.
Som en del i litteraturstudien har vi undersökt femton olika fogmaterial som finns på marknaden idag. För att få en helhetsbild av problematiken har vi inom ramen för litteraturstudien även tittat på överbyggnadens funktion för ytans hållbarhet, åtgärder för förebyggande ogräsbekämpning samt ogräsbekämpning av hårdgjorda ytor. Vidare har vi tittat på vilka konsekvenser ogräsbekämpning har för arbetsmiljön och avslutningsvis har vi skrivit om ekonomi.
Det vi har sett i vår fallstudie är att de fogmaterial som blir hårda efter härdning verkar stå emot renhållning med sugande sopmaskin bättre än övriga material. Så länge dessa fogar är hela och utan sprickor har de hög ogräshämmande förmåga. Problem uppstår på ytor som trafikeras av fordon, och då framförallt vid svängande trafik. En anledning till att ogrästäckningen i vår inventering ändå är förhållandevis hög på dessa ytor, är att en del av ogräset består av mossor som växer ovanpå beläggningen. För att få beläggningarna helt fria från ogräs, krävs någon form av bekämpningsinsats, och när det gäller mossor skulle det räcka med någon enstaka sopning per år.
Fogmaterial som inte blir hårda ser ut att ha en begränsad förmåga när det gäller att förhindra etableringen av ogräs. De verkar inte heller hålla för vare sig trafik eller sopning vilket leder till att man måste fylla på med nytt fogmaterial med ett visst intervall, vilket ger höga underhållskostnader.
Att öve...
