Föreliggande rapport syftar till att utreda om det är ekonomiskt möjligt och miljömässigt intressant att införa ett retursystem för lastbärare till arkade produkter hos MoDo Paper Silverdalen. Bakgrunden är att MoDo Paper Silverdalen vill minska skadefrekvensen och öka staplingsbarheten under transport, genom att införa ett returemballage. Ett retursystem skulle också gynna företagets miljöframtoning.
Genom studiebesök och intervjuer på Silverdalsbruket, hos grossister och tryckerier har vi funnit att skadefrekvensen för Silverdalsbrukets produkter är låg och inte uppfattas som något allvarligt problem i något av dessa led.
De vanligaste skadorna är:
? Ett mindre antal skadade ark i stapelns topp och botten, beroende på frakt och emballeringsmetod.
? Små hål i krympfilmen, orsakade av omild hantering.
? En eller flera av pallens medar har lossnat eller vikt sig under palldäcket, vilket medför ökade hanteringskostnader.
? Förskjuten eller havererad arkstapel, p.g.a. problem med pallens medar eller att godset utsatts för en kraftig stöt, som orsakar ökade hanteringskostnader eller kassation.
Skadeeffekterna kan ofta minskas genom omstapling eller genom att skära ner arken i storlek. Vi anser att MoDo Paper Silverdalen inte har något stort problem med skador på gods och att dagens distributionssystem fungerar bra i detta avseende.
Efter undersökning av staplingsbehovet har vi dragit slutsatsen att möjligheterna till godsstapling under transport är begränsade. Det är endast vid båttransporter som godset kan staplas i större utsträckning, vilket utförs redan idag med bra resultat. Vid lastbilstransporter kan endast ett fåtal godsenheter staplas på varje fordon p.g.a. viktbegränsningar, med hänsyn till fordon och lagar. Detta gäller både inom Sverige och utomlands. Det kommer eventuellt att uppstå ett ökat staplingsbehov vid tågtransport, till följd av den nya tågförbindelse som ska införas mellan Silverdalen och Oskarshamn.
Stapling av gods i lager sker i dagsläget utan större problem.
Vi har närmare undersökt två förslag på retursystem. 1 det ena används en relativt billig plastpall, liknande dagens engångspall. 1 det andra förslaget är emballaget en pall med pallhuv, emballaget är här något dyrare men det erbjuder gott skydd åt godset samt ypperlig staplingsbarhet. 1 båda förslagen används returemballaget t.o.m. tryckerierna.
Enligt vår beräkningsmodell är inget av förslagen lönsamt jämfört med dagens engångssystem. Det första förslaget ligger nära gränsen för lönsamhet, men detta är endast inom Sverige och förutsatt att retursystemet är infört på samtliga marknader.
Både retursystem och dagens engångssystem är miljömässigt försvarbara (med dagens förutsättningar). Retursystemens största nackdel är det ökade transportbehovet, till följd av returtransporter. Eftersom engångssystemet inom en snar framtid kommer att belastas av REPAavgifter på träpollarna, så minskar de ekonomiska skillnaderna mellan systemen något.
Ökade transportkostnader för ett retursystem kommer dock troligtvis att påverka MoDo mer än REPAavgifter i framtiden.
Om det är möjligt att reducera returtransportpriset kan ett retursystem bli lönsamt jämfört med dagens engångssystem. Lönsamhet kan inte åstadkommas genom ökad omsättningshastighet för emballaget.
Förutsättningarna för ett retursystem försämras främst av bristande standardisering och den stora geografiska spridningen på MoDo Paper Silverdalens kunder.
En kalkyl har utarbetats i Microsoft Excel för att MoDo skall kunna variera olika parametrar och utvärdera egna förslag på retursystem i framtiden.
Vi anser att MoDo Paper Silverdalen inte bör in...
