Det finns skillnader i läkemedelsanvändningen mellan Europas länder.
Skillnaderna kan bla ligga i olika förskrivningsmönster där antal
tillgängliga läkemedel på marknaden och olika behandlingsstrategier har en
viss betydelse. Både ur samhälls- och individperspektiv är det viktigt att
ha en hög kvalité på förskrivningen av läkemedel och det har föreslagits
att det finns ett samband mellan hög kvalité och användningen av ett
begränsat antal väldokumenterade läkemedel. Internationella jämförelser ger
möjligheter för länder att jämföra sin läkemedelsanvändning med andra,
vilket kan leda till utveckling av nya riktlinjer i en strävan mot
evidensbaserad läkemedelsanvändning. Internationella jämförelser är dock
förenat med många fallgropar och ställer krav på standardiserade metoder
för mätningar.
Euromedstat driver ett projekt med huvudsyfte dels att utveckla indikatorer
för att förbättra möjligheterna till internationella jämförelser samt att
bygga upp databaser över läkemedelsförsäljningen. Som ett led i detta
projekt har detta arbete haft som syfte jämföra läkemedelsförskrivningen av
NSAID i Europa och jämföra läkemedelsvalet utifrån risk för
gastrointestinal toxicitet. NSAID är en grupp läkemedel som används i stor
utsträckning och vid flera indikationer men som har vissa allvarliga
biverkningar.
Metod
Registerdata över 2004 års receptförskrivna och expedierade NSAID
analyserades. Utifrån rådatafilerna samlades uppgifter om ATC-kod,
definierad dygnsdos (DDD), DDD/1000invånare/dag (DDD/TID)och kostnad i
EUR/DDD. Antalet receptförskrivna läkemedel, vilka substanser, och
kostnaden för de som stod för 90% av den totala förskrivningen(=DU90%)
räknades ut och inom detta segment beräknades andelen högrisk- och
lågriskläkemedel, där klassificeringen byggde på resultaten från en
tidigare gjord metaanalys med avseende på olika NSAIDs risk för GI-
biverkningar. Andelen coxiber räknades också ut eftersom de under perioden
var omdiskuterade och rofecoxib drogs in under slutet av året.
Resultat
Resultaten visade på stora skillnader mellan länderna i användning av
förskrivna och expedierade NSAID.Den totala volymen varierade mellan 25 och
80 DDD/TID, antalet substanser totalt mellan 15 och 32 och substanser inom
DU90 % mellan 3 och 10.Lågrisksubstanser utgjorde den största andelen
totalt men visade också störst skillnad mellan länderna. Högrisksubstanser
utgjorde en betydligt mindre andel och fanns inte med alls i flera länders
profiler. Andelen coxiber varierade också mellan länderna och utgjorde en
något större del än högriskpreparaten.
Slutsats
Detta arbete visar att det finns skillnader mellan länderna när det gäller
receptförskrivna och expedierade NSAID. DU90% metoden som användes ger på
ett enkelt och överskådligt viss en möjlighet att visa var skillnaderna
ligger. Studien ger dock inget svar på varför variationerna finns. Det
fanns brister i rådatafilerna som orsakat mätfel vilket försämrar
validiteten. Det finns också skillnader mellan länderna i förmånssystemen
som har stor betydelse för utfallet samt skillnader i förekomst av generisk
substitution eller olika behandlingsstrategier. När det gäller NSAID so...
