Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad i
harmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standarden
syftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införa
värderingsregler till verkligt värde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,
som bland annat handlar om att standarderna är svårhanterliga och att användandet
av verkligt värde är diffust.
Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nya
redovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad är revisorns och bankens roll
vid upptäckandet av företagsbubblor?
Syfte: Syftet är att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa fler
företagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering av
dem. Vi har en utredande ambition när det gäller att uppfylla studiens syfte.
Avgränsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt på en nationell
nivå. Vi kommer inte att behandla finansiella bubblor på djupet, dessa kommer dock
att beröras. IFRS/IAS kommer enbart behandlas översiktligt och generaliseras med
vissa exempel, därmed kommer inte någon djupgående diskussion förekomma.
Metod: Studien omfattas av en teori- och en empiridel, där vi har använt oss av en
kvalitativ ansats. Vi har utfört personliga intervjuer med fem sakkunniga inom
problemområdet. Dessa består av en företagsrespondent, två revisorer och två
kreditgivare.
Diskussion och slutsats: Enligt studien framkom det att kreditgivaren och revisorn
har en del i att upptäcka företagsbubblor. Vi har även kommit fram till att IFRS/IAS
ger företagen ett betydande utrymme för påverkan av värderingen. Detta på grund
av att standarden innehåller en viss flexibilitet och subjektivitet.
Förslag till fortsatt forskning: Det har framkommit av vår bakgrundsstudie att IASB
vill genom redovisningsstand...
