Litteraturhistoria

8 röster
67572 visningar
uppladdat: 2000-09-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
LITTERATURHISTORIA

Utveckling hör människan till. Vi förbättrar, eller kanske försämrar våra värderingar vi ärvt av våra föräldrar. Vi skaffar oss nya kunskaper, erfarenheter, tankar och uppfattningar. Dessa faser brukar vi dela upp i olika perioder som vi kallar barndom, tonår, vuxenlivet och ålderdomens höst, givetvis med en diverse underkategorier. Detta gäller inte bara den enskilda människan utan även mänskligheten rent generellt, men där har vi delat in det i olika tidsepoker. Vissa saker har haft större betydelse under dessa epoker och andra saker har alltid haft betydelse under alla tidserorna.

Antiken kan tyckas vara en tid som enbart var fylld med nöjen, såsom sång och dans, musik, poesi och atletiska prövningar. Detta är givetvis inte hela sanningen. Precis som nu fanns det orättvisor, svårigheter och krig. Lätt var det heller inte för slavarna, vars liv nätt och jämt gick ut på att överleva. Detta är saker som både det Antika Rom och det Antika Grekland hade gemensamt. I Grekland utgjordes överklassen av de som tjänade mest pengar, sådana som framgångsrika handelsmän och bankägare. I Rom ärvde man sin status, stora adelssläkter och dylikt, bara man ägde mycket mark, hade makten. Medelklassen var arbetarklassen och underklassen var givetvis slavar från militära erövringar.

Antiken började på 800-talet f.Kr och slutade någon gång på 400-talet e.Kr, detta omfattar mest den Romerska och den Grekiska kulturen, men antiken ingår även i den större omfattande epoken kallad forntiden. Forntiden, som står för ett folks äldsta historia och antiken som faktiskt betyder själva forntiden har inte blivit kallade för detta helt utan anledning. Man skulle kunna säga att Forntiden och Antiken har lagt grunden för dagens samhälle och tankesätt. Antiken som präglades av lysande vetenskapsmän, matematiker, filosofer och profeter. Romarna var utmärkta lagstiftare och framför allt ingenjörer. Vägar och broar idag hade inte varit sig lika om inte Romarna visat oss vägen. De var även väldigt bra organisatörer, först och främst inom militären, men även inom husbygge och inredning. För att gå ännu längre tillbaka i tiden och beskåda den välorganiserade samhällsstrukturen i det forna Mesopotamien där klassiska lagar som "Öga för ett öga" grundades. Det var även under forntiden som den mycket viktiga uppfinningen, skriften, uppfanns, hur hade vi klarat oss utan den? Även större begrepp som "demokrati" uppkom på den tiden.

Trots dessa stora tankar och förfinad struktur på både samhälle och konst var kvinnan lika förtryckt. Kvinnan var en mannens ägodel och hade sin plats i hemmet. Det märkliga är att det i grekiska samhället faktiskt fanns en grupp kvinnor som i princip hade samma rättigheter som männen, och en del hade till och med en hög utbildning. Dessa kvinnor var dock prostituerade. Vilket känns lite som om de fick sälja sina kroppar i gengäld av makt. Detta till i skillnad från idag då prostituerade mer ses som mindre värdiga, och till och med används som ett skällsord.

Platon var en man som tyckte att jämnlikhet var något att satsa på, men hans idéer verkade tydligen inte slå igenom. Man kan ju undra varför inte fler tyckte som honom, vad männen var och är rädda för.

Religionen som utgjorde en stor del av människornas liv, är mycket intressant, speciellt den grekiska mytologin. Berättelser om gudar återspeglas i skrift som t.ex. Odyssén. Berättelserna skrivs som visor och är mer som sagor med hjältar och vidunder. Detta var dock inte bara sagor, de beskrev och förklarade ofta dagliga fenomen och människors känslor, för att inte nämna myten om Oidipus, som Freud haft stor användning av i sina studier. Syndromet, att pojkar ofta riktar sina första sexuella känslor mot modern och sitt första hat mot fadern, blev till och med uppkallat efter honom och fick heta Oidipus-komplexet.

Fascinerande är att i gudarnas rike har både Gudar och Gudinnor samma makt. Det finns en kvinnlig krigsgud, Atena, hon får till och med låna Zeus blixtrar. Gudinnorna står annars för gudomlig skönhet. Är detta ett krav för att vara gudinna, eller bara ett sätt att beskriva hur överlägsna de är andra kvinnor? Inte ofta nämns det att de manliga gudarna var speciellt stiliga, här framstås de mer som män med ofantliga erövringar och stor visdom. Det fanns givetvis undantag, men de framstod mer som förförare.

Antiken lider mot sitt slut på 400-talet då Romarriket har fallit, forntiden fortsätter dock och varar ända in till mitten av 1000-talet. I Norden, som inte ingick i antiken, är detta början på en ny tid som varar ända till 1523 då Gustav I kröntes.

Medeltiden beskrivs som den mörkaste perioden i mänsklighetens historia, fylld med pestsmittor, barbariska mord och avrättningar, fattigdom och svält. I storstäderna var det värst, detta på grund av att det var väldigt trångbott och smutsigt. Klasskillnaderna var stora, de rika var väldigt rika och de fattiga var väldigt fattiga, detta är något som fortfarande märks i diverse U-länder även idag.

Till skillnad från antiken utspelar sig medeltiden mer i Italien, Frankrike och norra Europa. Medeltiden räknas som tiden mellan antiken och renässansen och varar från 400-talet och varar i nästan i tusen år och skulle, ganska ironiskt, kunna kallas för en 'medelålderskris' i historien. Mörka, dystra år där allt skulle vara vitt och svart, rätt och fel. Var man annorlunda blev man genast utpekad. Kvinnor som tycktes kunna för mycket ansågs vara häxor, tvekade man i sin tro blev man beskylld för kätteri. Kyrkan hade en ofantligt stor makt, och det är inte helt utan misstankar om att prästerna utnyttjade denna makt. Allt handlade om rikedomar, pengar och om att vara mäktigast. Jordbruk var det vanligaste försörjningssättet på den tiden, men det var bönderna som förlorade och blev alltmer fattigare.

I Guds namn utförde även kyrkan olika sorters tortyr i form av inkvisitioner. Detta var också ett sätt att finna fler syndare, människor som avvek från Guds lära. Detta, nästan desperata sökande efter en syndabock kunde inte ha känts tryggt för de levande under den perioden. Medan de under ständig oro och fattigdom kämpade för överlevnad, levde präster och kungar gott. Detta kan nästan tyckas som om det saknades mänskligt medlidande under nära ett tusen år! Detta på grund av den själviska besattheten av Gud.

Många fann tröst och räddning hos Gud och det är inte så konstigt att kristendomen idag fortfarande är så pass stor. Det är som om det fortfarande sitter i. Kvinnorna, som liksom även under denna period, inte hade så mycket att säga till om, fann en fristad hos Gud och i klostren. Som nunnor fick de en relativt stor makt och levde utan problem. I Norden var kanske detta inte lika vanligt eftersom kristendomen inte var så pass stor, men i litteratur som Njáls Saga ifrån Island framgår det att religionen utgör en viktig del. Njáls Saga är liknande Odyssén en samling med sagor och dikter som återspeglar det vardagliga livet på ett eller annat sätt. Man får en god syn hur det var att leva på den tiden. Kvinnorna ansågs givetvis att ha deras plats i hemmet, men de verkade vara likaväl respekterade och män såg upp till dem. Dock verkar det som om när kvinnan gifter sig förlorar hon en hel del makt, döttrar visas mer respekt än sina mödrar.

En annan sak som lyser starkt igenom Njáls Saga är de stränga förhållningsreglerna och hur viktigt det är att rätt ska vara rätt. Som samhällets avskum uppmålas tjuvar, banditer och mördare, som inte helt förvånande, inte tror på sina gudar och lever laglöst.

För att skydda kristna pilgrimer skickade man ut så kallad korståg. Korstågen är något som kännetecknar medeltiden. De skulle återerövra Palestina från palestinierna och fick då samtidigt rädda de kristna pilgrimerna som ofta utsattes för angrepp. Dessa korståg förde folket samman, och man fick större kontakter runtom i världen.

Medeltiden lämnas sedan för renässansen, men dessa två epoker har en hel del gemensamt. Efter ett par århundraden med både kulturströmningar och vetenskapsstress börjar en ny era.

Romantiken har egentligen ingenting med romantik att göra. Om man lyssnar på musik från romantiken är den en mycket kraftfull sådan, fylld med starka känslor, och det är just detta som kännetecknar romantiken. Till skillnad från upplysningstiden satte man känslorna före vetenskapen. Dramatik och spänning, kärlek, hat om vartannat. Man började även intressera sig för omvärlden och dess mysterier.

Romantiken börjar någon gång på 1700-talet och slutar på 1800-talet. Renässansen och upplysningstiden har passerat. Förnuftets tid är förbi och krig är ett faktum. I ett flertal av Europas länder utspelas många krig och väldigt många omkommer. Napoleon var utan tvekan den mest väsentliga faktorn för uppkomsten av dessa krig. Hans maktbegär fick, inte alltför goda, konsekvenser i flera länder såsom Frankrike, Tyskland, Ryssland och länderna i Norden. Ordet revolution var på allas läppar.

I skymundan av krigen uppkom väldigt många filosofiska teorier om både Gud och livet rent generellt. Man insåg att Gud kanske inte var den platoniska varelse, som befann sig på en högre existens, utan att han var delaktig i allting omkring oss.

Kvinnan under romantiken hade betydligt större makt än under de tidigare epokerna. Det var nu kvinnorna började protestera på riktigt och krävde jämnlikhet och rösträtt. Detta kanske berodde på att allt inte handlade om vetenskap längre utan om känslor, där kvinnor sägs ha större erfarenhet. Flera kvinnor förde en politisk kamp, men det var fortfarande upprörande om en kvinna bar manskläder. Det var också en period av en hel del kvinnliga författare, såsom Mary Shelley och Aurore Dudevant. Mary Shelley skrev den berömda boken om Dr Frankeinstein och hans monster. Boken är intressant eftersom den skrivs ur en mans synvinkel, kvinnan framställs som skör och sårbar. Man får även se allting ur monstrets synvinkel, det är här de filosofiska känslorna tas upp, all tankar om livet som denna själlösa varelse hade. En tanke är att boken reflekterar hela romantiken, från att ha koncentrerat sig på förnuft och vetenskap som man gjorde under upplysningen, kan jämföras med själva konstruerandet av monstret. Resultatet av ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Litteraturhistoria

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-09-11]   Litteraturhistoria
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=201 [2024-03-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×