Civilstatus inverkan på EU-medborgares fria rörlighet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde. EG-domstolen har i uppgift att tolka gemenskapslagstiftningen. Målet D och Sverige mot Rådet gäller tolkningen av begreppet "gift" i enlighet med Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. EG-domstolen uttalade utifrån vanligast rådande värdemoral inom hela EU att registrerat partnerskap inte har samma civilstatus som äktenskap. Något likställande mellan homo- och heterosexuella parförhållanden kunde därför inte göras genom tolkning av begreppet "gift". I EG-domstolen yrkade D och Sverige att skillnad i civilstatus mellan registrerat partnerskap och äktenskap kunde utgöra hinder för arbetstagares fria rörlighet. Av processrättsliga skäl prövades inte denna grund av EG-domstolen. Det finns därför ingen EG-praxis som kan bekräfta eller dementera påståendet att värdemoralen är i konflikt med nyttomoralen. Hypotetiskt kan civilstatus inverka på EU-medborgares fria rörlighet. Om hypotesen stämmer innebär detta att en grupp EU-medborgare (homosexuella) har sämre förutsättningar att utnyttja den fria rörligheten inom EU än andra (heterosexuella). Skall då värdemoralens etik få ge vika för nyttomoralen? I linje med EG-rättens företrädesrätt över nationell lag vid konflikt så anser jag att EU:s pr...