Problemet idag är att det ofta är många sökande till varje ledig tjänst som utannonseras. För att få komma på anställningsintervju och presentera sig krävs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda på om det personliga brevet har någon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjälp av följande fem frågeställningar: hur går rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna når företaget, vad sker från det att ansökan når företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. Frågeställningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sätta in det personliga brevet i sitt sammanhang och på så sätt få en bild av dess betydelse. För att uppfylla syftet att besvara frågeställningarna användes en litteraturstudie samt en intervjustudie som metod. Intervjumanualen grundades på frågeställningarna. Intervjuerna utfördes på fyra privata företag med olika inriktningar och storlek samt en offentlig myndighet. Samtliga fem informanter hade erfarenhet av rekrytering och personalfrågor. Resultatet av de två första frågeställningarna grundades på båda studierna och svaret visade att informanterna arbetade snarlikt samt i enlighet med litteraturen när det gäller rekryteringsprocessen. Övriga frågeställningar besvarades med hjälp av intervjustudien och vi tycks kunna se ett mönster hur rekryterarna resonerar kring det personliga brevet. De anser att brevet inte har någon större betydelse utan menar att Curriculum Vitae (CV:n), som de först granskar, betyder mer. När rekryteraren bedömer det personliga brevet görs det subjektivt vilket medför en risk att sållningen inte går rätt till. ...
