Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbättra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. På så sätt ska vi avgöra vilken betydelse sådan här reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har även för avsikt att se om och i så fall hur inställningen till koden har förändrats efter införandet. Metod: För att uppfylla årt syfte har vi valt att försöka få en övergripande bild av ämnet snarare än att gå in på detaljniå. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper â?? revisionsbyråer, företagare och experter. Teori: Vi har i år teori tagit utgångspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin. Vi har även behandlat den svenska koden utifrån syfte, målgrupp, innehåll och form, koden i en internationell kontext samt koden efter införandet. Empiri: årt empiriska underlag består av svaren från de intervjuer med tretton respondenter som vi har genomfört. Svaren presenteras utifrån uppfyllandet av kodens ursprungliga syfte, förändring av respondenternas inställning samt deras syn på kodens framtid. Slutsats: Genom år studie har vi identifierat tå olika behov av koden vilket också gett oss anledning att utvärdera syftets uppfyllande utifrån dessa tå behov. år studie har resulterat i att vi kan urskilja att syftet med att öka förtroendet i mångt och mycket är uppfyllt, medan det övergripande syftet, att förbättra bolagsstyrningen, inte anses ha uppfyllts i samma utsträckning. Anledningen till det senare är att behovet för förbättrad bolagsstyrning inte bedömdes vara lika stort eftersom svenska bolag redan ansågs vara välskötta. Det är dock för tidigt att på en mer detaljerad niå kunna avgöra i vilken utsträckning koden har påverkat bolagsstyrningsområdet.

2312 visningar
uppladdat: 2007-06-13

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbättra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. På så sätt ska vi avgöra vilken betydelse sådan här reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har även för avsikt att se om och i så fall hur inställningen till koden har förändrats efter införandet. Metod: För att uppfylla årt syfte har vi valt att försöka få en övergripande bild av ämnet snarare än att gå in på detaljniå. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper ?? revisionsbyråer, företagare och experter. Teori: Vi har i år teori tagit utgångspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin. Vi har även behandlat den svenska koden utifrån syfte, målgrupp, innehåll och form, koden i en internationell kontext samt koden efter införandet. Empiri: årt empiriska underlag består av svaren från de intervjuer med tretton respondenter som vi har genomfört. Svaren presenteras utifrån uppfyllandet av kodens ursprungliga syfte, förändring av respondenternas inställning samt deras syn på kodens framtid. Slutsats: Genom år studie har vi identifierat tå olika behov av koden vilket också gett oss anledning att utvärdera syftets uppfyllande utifrån dessa tå behov. år studie har resulterat i att vi kan urskilja att syftet med att öka förtroendet i mångt och mycket är uppfyllt, medan det övergripande syftet, att förbättra bolagsstyrningen, inte anses ha uppfyllts i samma utsträckning. Anledningen till det senare är att behovet för förbättrad bolagsstyrning inte bedömdes vara lika...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbättra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. På så sätt ska vi avgöra vilken betydelse sådan här reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har även för avsikt att se om och i så fall hur inställningen till koden har förändrats efter införandet. Metod: För att uppfylla årt syfte har vi valt att försöka få en övergripande bild av ämnet snarare än att gå in på detaljniå. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper â?? revisionsbyråer, företagare och experter. Teori: Vi har i år teori tagit utgångspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin. Vi har även behandlat den svenska koden utifrån syfte, målgrupp, innehåll och form, koden i en internationell kontext samt koden efter införandet. Empiri: årt empiriska underlag består av svaren från de intervjuer med tretton respondenter som vi har genomfört. Svaren presenteras utifrån uppfyllandet av kodens ursprungliga syfte, förändring av respondenternas inställning samt deras syn på kodens framtid. Slutsats: Genom år studie har vi identifierat tå olika behov av koden vilket också gett oss anledning att utvärdera syftets uppfyllande utifrån dessa tå behov. år studie har resulterat i att vi kan urskilja att syftet med att öka förtroendet i mångt och mycket är uppfyllt, medan det övergripande syftet, att förbättra bolagsstyrningen, inte anses ha uppfyllts i samma utsträckning. Anledningen till det senare är att behovet för förbättrad bolagsstyrning inte bedömdes vara lika stort eftersom svenska bolag redan ansågs vara välskötta. Det är dock för tidigt att på en mer detaljerad niå kunna avgöra i vilken utsträckning koden har påverkat bolagsstyrningsområdet.

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-06-13] Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbättra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. På så sätt ska vi avgöra vilken betydelse sådan här reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har även för avsikt att se om och i så fall hur inställningen till koden har förändrats efter införandet. Metod: För att uppfylla årt syfte har vi valt att försöka få en övergripande bild av ämnet snarare än att gå in på detaljniå. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper â?? revisionsbyråer, företagare och experter. Teori: Vi har i år teori tagit utgångspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin. Vi har även behandlat den svenska koden utifrån syfte, målgrupp, innehåll och form, koden i en internationell kontext samt koden efter införandet. Empiri: årt empiriska underlag består av svaren från de intervjuer med tretton respondenter som vi har genomfört. Svaren presenteras utifrån uppfyllandet av kodens ursprungliga syfte, förändring av respondenternas inställning samt deras syn på kodens framtid. Slutsats: Genom år studie har vi identifierat tå olika behov av koden vilket också gett oss anledning att utvärdera syftets uppfyllande utifrån dessa tå behov. år studie har resulterat i att vi kan urskilja att syftet med att öka förtroendet i mångt och mycket är uppfyllt, medan det övergripande syftet, att förbättra bolagsstyrningen, inte anses ha uppfyllts i samma utsträckning. Anledningen till det senare är att behovet för förbättrad bolagsstyrning inte bedömdes vara lika stort eftersom svenska bolag redan ansågs vara välskötta. Det är dock för tidigt att på en mer detaljerad niå kunna avgöra i vilken utsträckning koden har påverkat bolagsstyrningsområdet.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=20226 [2024-05-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera