Vitryssland

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kortfakta:

Vitryssland/Republiken Vitryssland

Huvudstad: Minsk, 1,7 miljonerinvånare (1995).
Invånarantal: 10,2 miljoner (2000).
Yta: 207 600 km2.
Valuta: Rubel.
Språk: Vitryska, ryska.
Religion: 60% rysk-ortodoxa, 10% romerska katoliker och resten unianter.

Vitryssland, eller Belarus som det heter på engelska, är lite mindre än halva Sverige. Landet ligger i östra Europa mellan länderna, Ukraina i söder, Ryssland i nordöst, Lettland i norr, Litauen i nordväst och Polen i väster.
Vitryssland var också ett av de länder som drabbades värst vid Tjernobyl-olyckan, 1986. 40% av landets yta beräknas vara drabbad av radioaktivstålning, i de södra och sydöstra delarna är det värst.
Under Sovjetunionens tid var Vitryssland porten mellan Sovjet och Europa.

Natur och klimat

Landet består huvudsakligen av ett lågland med slätter, med undantag för det kuperade höglandet, Vitryska bergåsen, i nordväst. Det täcks av mer än en tredjedel skog, 34%, främst tallskog.
Vitrysslands högsta berg är Dzerzjiskijberget (346 m.ö.h) och de största floderna är Dnepr, Västra Dvina, samt Nemau. Det finns cirka 11 000 sjöar i Vitryssland, många av dem mycket små, den största är Narotj (79,6 km2) och i de södra delarna av landet finns det sumpmarker.
Hela landet har fastlandsklimat, på låglandet är det ett kalltempererat fuktigt klimat. Medelnederbörden under ett år är ca 550-700 mm, medan medeltemperaturen är, i januari -6 grader C och sommartemperaturen håller sig kring 18-19 grader C och luftfuktigheten är ganska hög.

Näringsliv

Jordbruket i Vitryssland är relativt välutvecklat och landet har en betydande livsmedelsindustri.
När Vitryssland drabbades av Tjernobyl-olyckan blev mycket av miljön skadad, fortfarande idag så ligger 1,6 miljoner ha av odlingsmarken i träda p.g.a. strålning.
Ca 45% av Vitrysslands mark uppges lämpa sig för jordbruk, ca 7,4 miljoner ha är avsatt för åkerbruk, resten går till boskapsdjur som betesmarker.
Boskapssektorn står för ca 60% av jordbruksproduktionen, nötkreatur, grisar och får är de viktigaste djurslagen.

De privata jordbruken står för en fjärdedel av det som odlas.

De viktigaste grödorna är potatis, spannmål och sockerbetor, samt lin är betydelsefullt. Med undantag av vete, socker och vegetariskolja anser sig landet vara självförsörjande på baslivsmedel.

Under sovjettiden var Vitryssland nettoexportör av livsmedel, för det vitryska näringslivet var en av hörnstenarna i den sovjetiska ekonomin.

Industrin i Vitryssland, speciellt verkstadsindustrin sår för hälften av sysselsättningen i landet.
Vitryssland utvecklades till en av de mest industrialiserade sovjetrepublikerna efter krigsrisperioden. Huvudsakligen med verkstads- och bearbetningsindustri.
De största verkstadsindustrierna ligger runt Minsk, Vitebsk, Gomel, Orsja och Molodotjeno. Det finns även oljeraffinaderier i Novopolotsk och Mozyr, textilindustrier i Orsja och Baranovitji. De kemiska industrierna är främst inriktade på tillverkningen av konstgödsel, särskilt kaliumbaserat gödsel.

Turism

Det finns ingen större turistattraktion i Vitryssland, det ända som finns är möjligheter för bl.a. jaktresor.Men många städer omges av ett vackert landskap och det finns flera sjöar och floder.

Naturtillgångar

Vitryssland är fattigt på naturtillgångar, men det som finns är, torv, fosfor, mineraler och skog.
Torven används till både uppvärmning och bränsle i industrierna. Landets torvtillgångar utgjorde 40% av Sovjetunionens reserver.
Vitryssland har också viss egen produktion av både olja och gas, men den räcker inte, man måste importera 90% av energibehovet från Ryssland.
Av mineralerna är det främst kalium som används till gödningsämnena.
Skogen den största naturtillgång, täcker ca 34% av landets yta och ägs till största del av staten, ca 85%. Skogen domineras mest av tallskog, men det finns även värdefulla skogar där ek, alm, lönn, och bok dominerar. Totalt sett avverkas knappt 6 miljoner m3 per år, både för pappers- och massaindustrin som för sågverksnäringen.

Befolkning

Den dominerande folkguppen är vitryssarna, av 10 miljoner invånare så är 81% vitryssar, 7,9 miljoner. Andra folkgrupper är ryssar 11%, polacker 4%, ukrainare 3%, judar 1% och övriga också 1% (1999). 70% av alla invånare bor i städer (2001).
Det bor 50 invånare per km2, högsta tätheten är det på den centarla platån och kring städerna. Medellivslängden är beräknad till 72 år, män lever ca 63 år och kvinnor 75år.
Den naturliga befolkningstillväxten var 0,5%, 2001.
Arbetslösheten var 1995 14%.

Flora och fauna

Vitryssland ingår i den mellaneuropériska lövskogsunionen, söder om tajgabältet. Skogen som dominerar i söder är ädellövskog som ek, bok, avenbok, lundalm och lind, men även inslag av björkar och asp förekommer.

I norr är det framförallt barrskog, speciellt granar, här finns även våtmarker och vid Prypjats finns ett reservat med både skog och sumpmarker.
I nationalparken Belavezjskaja Pusjtja finns, liksom på många andra håll i landet, älg, kronhjort, dovhjort, vildsvin, varg, utter och bäver. Men ändas i parken finns också en alldeles speciell stam av europisk bison, även kallade visent.

Det häckar ca 220 arter av fåglar i Vitryssland, bland dem ormörn, större och mindre skrikörn, vitryggig hackspett och svart stork. I jordbruksbygderna är vit stork karaktärs artad.
Landet har åtta arter kräldjur och tio arter groddjur, kan man speciellt nämna kärrsköldpadda och klockgroda.

Kultur

Det största intresset är historiska byggnader (1500-1700), men det är få som har bevarats p.g.a. krig. Den moderna kulturen i...