Sedan början av 1990-talet omfattar yrkesutbildningen för tjänst i Svenska kyrkan en grundkurs (SKG) gemensam för de fyra yrkesprofilerna. Denna kurs är förlagd till folkhögskolor runt om i Sverige och kursen pågår under en termin. Syftet med denna uppsats var att undersöka, tolka och analysera deltagarnas upplevelser av Svenska kyrkans grundkurs och folkhögskolan som pedagogisk miljö. I arbetet har jag utgått från tre frågeställningar: Vad har fört deltagarna till SKG; Hur upplever deltagarna SKG som utbildning betraktad; Hur upplever deltagarna den pedagogiska miljön vid folkhögskolan. Jag har metodiskt utgått från en kritisk samhällsvetenskaplig metod vilken anläggs hos Mats Alvesson och Stanley Deetz. För min analys har jag utgått från ett sociokulturellt perspektiv vilket presenteras av Roger Säljö. Min studie har genomförts i form av en kvalitativ intervjuundersökning med sex deltagare vid en SKG-kurs i södra Sverige. Intervjumaterialet har utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar blivit föremål för tre olika läsningar varefter en tematisk tolkning av materialet gjorts. Analysen av materialet ger att deltagarnas upplevelser av SKG och folkhögskolan som pedagogisk miljö tar två utgångspunkter. Dels utgångspunkten i den deltagandes upplevelse av sin egen roll som individ i relation till gruppen. Dels den kunskapssyn deltagaren bär med sig. SKG och den pedagogiska miljön vid folkhögskolan ser främst ut att passa de deltagare som önskar en paus från något annat, som kan sätta gruppen framför individen och som önskar en deltagande undervisning där man själv skapar sin kunskap. Den passar dock inte dem bland deltagarna som har svårt att känna sig som en del av det sociala sammanhang som SKG och skolan utgör, som vill ge plats för individen ibland på bekostnad av gruppen och som önskar en mer förmedlande pedagogik och ett tydligt ledarskap. Jag anser att Svenska kyrkan i en framtid behöver en mer sammanhållen utbildning där uppdelningen mellan de olika delarna, SKG, akademiska studier och praktik försvinner. De enskilda församlingarna skulle ges ett större ansvar och erbjuda blivande kyrkarbetare samtal och praktik för den enskildes växt in i det kyrkliga sammanhanget. Inför framtida diskussioner om kyrkans utbildningar understryker denna studie tanken kring betydelsen av ett långsiktigt pedagogiskt tänkande på såväl lokal som nationell nivå. Vill kyrkan att dess medarbetare ska stå i en växande process där l...
