Familjerådslag och empowerment : varför leder socialtjänstens utredning inte till familjerådslag

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppsatsens syfte är att undersöka varför ett stort antal utredningar avslutas utan att familjerådslag hållits. För att kunna besvara denna frågeställning ställs ett antal frågor: · I vilken utsträckning upplever familjer, vars barn utreds av socialtjänsten, att de informeras om familjerådslag? · Varför tackar familjer nej till familjerådslag? · Hur ser barnens vårdnadshavare på att släkt och nätverk tar aktiv del i utredning och beslutsfattande. För att belysa uppsatsens frågeställningar intervjuas trettio vårdnadshavare och två socialsekreterare i Hyllie stadsdel, Malmö. Deras svar jämförs med både svensk och internationell forskning på området. Både kvantitativ och kvalitativ metod används vid insamlande och analys av materialet. För att förstå materialet används empowermentparadigmet, men också Giddens, Habermas och Etzionis teorier om att det senmoderna samhällets sociala och demokratiska problem står att finna i det civila samhället, eller i olika samverkansformer mellan stat och civilt samhälle. Undersökningen visar att arbetet med familjerådslag hänger samman med den människosyn, och syn på expertens roll, som genomsyrar socialtjänstens verksamhet i övrigt. Endast 33 % av trettio vårdnadshavare i Hyllie anser sig ha fått information om familjerådslag, trots att stadsdelens politiska och organisatoriska mål är att alla ska informeras. Hur informationen om modellen lämnas av socialsekreteraren och hur den mottas av familjen beror på vilket paradigm man bekänner sig till; paternalism eller empowerment. Empowermentparadigmet tycks slagit igenom på socialbyrån, åtminstone i teorin. Familjerna förväntar sig emellertid i hög utsträckning att mötas av experter, som har lösningen på deras problem. Vårdnadshavarna har betydligt mindre tilltro t...