Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på
kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät,
som gjordes i Luleå tätort hösten 2003.
Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en
enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel.
Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka
attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten,
minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen
skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller
mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med
linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka. Det
rörde sig alltså även om en ekonomisk effektivisering. Ett syfte med
omläggningen var att på sikt öka självfinansieringsgraden hos busstrafiken.
Förutom själva linjeomläggningen byggdes en ny centrumhållplats för samtliga
linjer, framkomlighetsfrämjande åtgärder såsom signalprioritering
genomfördes och en satsning på ett tekniskt informationssystem gjordes.
Satsningarna möjliggjordes genom att Luleå kommun fick ett statligt LIP-
bidrag, vilket motiverades bland annat av att miljöpåverkan från bussarna
skulle minskas då de i det nya linjenätet fick köra direkt via den nya
centrumhållplatsen istället för som tidigare: i en slinga runt hela
innerstaden.
Syftet med utvärderingen är dels att ta reda på hur linjeomläggningen har
påverkat inställningen till LLTs trafik, hos resenärer såväl som hos
luleborna allmänt sett. Men det är också att ta reda på hur resandet med LLT
förändrats och hur detta har påverkat det ekonomiska utfallet av trafiken.
Dessutom har bussförarnas synpunkter på linjeomläggningen tagits tillvara,
liksom deltagarna i ett försök med gratis busskort till
färdtjänstberättigade. Utifrån resultaten av utvärderingen har några förslag
på ytterligare förbättringar tagits fram.
Analysen av resandestatistiken visar på ett tydligt samband mellan
linjeomläggningen och ett ökat resande. Ökningen är särskilt stor särskilt
under våren, och längs stomlinjerna. Den enda linje där resandet långsiktigt
stagnerat är på linje 8 från Rutvik, där dock gymnasieresandet
har ökat en del. Vidare har de största resandeökningarna skett i lågtrafik,
på söndagar med upp till 30 procent om jämförelsen avser mars och april
månad och mellan 2003 och 2004.
Enkäten, som gick ut till 1000 slumpvis utvalda lulebor, stratifierade på
ålder och stadsdel, hade en svarsfrekvens på 37 procent. Utfallet visar att
resandeökningen till stor del består av personer som redan tidigare reste
kollektivt i viss mån. Framför allt är det personer under 25 år och kvinnor
som reser mer. Det är mycket lite som tyder på att de som tidigare aldrig
åkte buss har börjat göra detta i någon större grad i det nya linjenätet.
Bland de som reser har dock linjeomläggningen, och den övriga satsningen på
LLTs busstrafik, blivit väl emottagna.
Intervjuerna bekräftar intrycket från enkäten om linjeomläggningens
popularitet bland bussresenärerna. De enda negativa synpunkterna som framkom
berörde de glesa förbindelserna till västra Centrum, samt långsammare
förbindelser till delar av Gammelstad.
Den ekonomiska utvärderingen visar på det negativa rörelseresultatet med det
gamla linjenätet hösten 2002 har vänts till ett positivt våren 2004, då
enbart de rörliga busskostnaderna tas med, och då dessa beräknas utifrån en
genomsnittlig tidskostnad. Det återstår dock en bit kvar till målet om en
självfinansieringsgrad på 50 procent: 2003 låg den på knappt 45 procent. Men
å andra sidan var bara det nya linjenätet varit i drift en fjärdedel av
budgetåret 2003. Siffror för år 2004 saknades när denna rapport skrevs. Sett
på linjenivå är det genomgående ökad lönsamhet i det nya nätet jämfört med
det gamla, förutom hos linje 2 om den jämförs med linjer med motsvarande
sträckning i det gamla nätet. Samtliga linjer utom 1, 2, 4 och 8 är
lönsamma enligt ovanstående beräkningsmodell.
Förarintervjuerna visar på ett visst missnöje med hur Smedjegatan blev
utformad med tanke på utrymmet för bussarna: ibland får inte alla bussar
plats på längden. Dessutom är man inte helt nöjda med hur
signalprioriteringen fungerar. Förutom dessa två synpunkter var man i
stort sett nöjd med hur det nya linjenätet fungerar.
Färdtjänstförsöket innebar att 15 färdtjänstberättigade fick ett gratis
periodkort var under tre månader. Utfallet blev övervägande positivt, med 10
procent färre färdtjänstresor. Dessutom inkom värdefulla ...
